2017 firade Finland hundra år av självständighet.

Det ville Upplands Väsby kommun uppmärksamma med en gåva med tanke på kommunens stora finlandssvenska minoritet.

Gåvan blev ett löfte om en offentlig bastuflotte vid Kairo/Sättra.

– Ett förslag på utformning togs till och med fram, säger Anders Rosén (V).

Efter valet 2018 blev det ny majoritet i kommunens styre (M, KD, C, L och Väsbys Bästa). Då lades uppdraget ner och 100-årspresenten levererades aldrig.

– Då rann det ut i sanden. Det är enligt vår mening tämligen skämmigt för vår kommun, säger Anders Rosén.

Tillsammans med tre partikamrater har han lagt fram en motion för att bastun ska bli verklighet.

– Vi önskar att nya tag tas i frågan, speciellt nu när bastubadandet blivit inne i och med Melodifestivalen.

Maria Fälth (KD) var kommunalråd i styret som blåste av planen. Hon minns gåvan, men även de problem som gjorde att den inte fullföljdes.

– Det är ju trevligt att få en gåva men den måste ju också förvaltas på rätt sätt. Inga personer eller föreningar räckte upp handen och ville sköta bastun och kommunen ansåg inte att det var dess uppgift att sköta driften.

Oklart vem som ska sköta bastun

Hon tycker att man borde ha klargjort vem som skulle sköta om bastun innan gåvan blev aktuell.

– Men det är bara roligt om de får till någon förening som är livskraftig, och som kan vara det under ett antal år, och tar på sig skötseln. 

Även Finska föreningen i Upplands Väsby lyfter fram driften och skötseln som en knäckfråga. Mitt i får ett snack på telefon med vice ordförande, självklart heter han Kai och jobbar på Sverigefinska skolan.

På skolan råder Kaj- och bastufeber inför kvällens semifinal.

– Det är jättekul. Ungarna går och nynnar på "Bara bada bastu" och lågstadielärarna går runt i badrock.

Lärarna på Sverigefinska skolan i Smedby håller tummarna för Kaj i kvällens semifinal. Johanna Rauma, Desirée Kiskéri, Ulrika Bärdén och Dennis Lindberg i badrock dagen till ära. Yksi, kaksi, kolme, sauna!

Kai Hakala

Vad tycker du om att det kan bli en bastuflotte i kommunen?

– Tanken är jättefin. Jag är dock lite skeptisk till hur den skulle skötas och underhållas. Folk i vår förening är lite ålderstigna och inte beredda att engagera sig på samma sätt längre, säger Kai Hakala.

Han minns mötet 2018 när bastufrågan diskuterades. Det fanns redan då en hel del konfliktytor.

– Först blev det bråk om det skulle vara vedeldad bastu eller eldriven. Sedan diskuterades vem som skulle hugga, leverera och bränna veden. Och vem som skulle städa. Nästa fråga var om man skulle få steka korv på elden. Vi finnar är lite pragmatiska, säger han med ett skratt.

Kai Harkala, vice ordförande i Finska föreningen i Upplands Väsby

Privat

Men enligt Anders Rosén är det inte meningen att ansvaret för skötseln ska läggas på Finska föreningen.

– Däremot kan man gå till deras nätverk, samt andra föreningars, och hitta folk som vill engagera sig i en bastuförening.

Han pekar på att i Stockholmsområdet finns flera goda exempel på offentliga bastuar som sköts av bastuföreningar.

– Det är roligt att bada bastu och det skulle bli ett fint tillskott till Kairo- och Sättraområdet. 

Kairobadet

Charlotte Arwedsson