Efter skolskjutningen på Campus Risbergska Örebro, där elva personer mist livet, kan det finnas många funderingar hos Stockholms elever. Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm stad, säger att det nu är avgörande att möta denna oro på rätt sätt.

– Vi har säkra skolor. Det gäller att inte sprida skräck, men inte heller negligera barnet utan nyfiket nysta i oron.

Men krishanteringen måste individanpassas. För barn med krigserfarenheter kan dådet väcka traumatiska minnen till liv, medan andra inte ens vet att det hänt.

Även de som jobbar i skolorna har fått information om att de kan vända sig till sin skolledning om de känner oro.

Stockholms stad – och andra kommuner – flaggar på halv stång i dag.

Stockholms stad – och andra kommuner – flaggar på halv stång i dag.

Dalila Alibasic

Uppmanar skolpersonal: Var extra vaksamma

Det är viktigt att gå igenom skolornas rutiner för att se till att alla säkerhetsåtgärder är på plats, och om möjligt stärka dem ytterligare, anser Peter Bragner. Men, tillägger han, den typen av masskjutning som drabbade Risbergska går inte att skydda sig emot.

– Som våra skolor är byggda går det inte, även om entrén är låst är det lätt att slinka in.  Det skulle krävas mycket stora förändringar som murar runt skolan, en dörr med slussar och att eleverna inte får lämna skolan under dagtid, säger han.

Men sådana drastiska åtgärder är en fråga för politiken, anser han.

Samtidigt uppmanas skolpersonal att vara extra vaksamma.

– Man ska alltid fråga ”vem är du?” om man ser någon man inte känner igen, säger Peter Bragner.

Alarmerande utveckling

55 procent av grundskolorna i Stockholm har i dag någon form av inpasseringssystem, antingen digitalt eller manuellt. Men inte alla skolor har samma byggnadstekniska förutsättningar. Dessutom har vissa skolor flera entréer, vilket gör det svårt att övervaka alla passager, medan andra har en huvudingång som ska användas vid in- och utpassering.

Frågan om skolornas säkerhet har varit på tapeten tidigare. I höstas skickade Jan Jönsson (L) en skrivelse till Stockholms utbildningsförvaltning, efter att en tonårspojke skottskadades på en skola i Huddinge.

Förvaltningen svarade i jul och påpekar att den mänskliga faktorn kan påverka säkerheten. Till exempel när dörrar ställs upp eller obehöriga personer passerar in bakom elever. Förvaltningen varnar också för att låsta dörrar inte alltid innebär en säkerhetshöjning, särskilt om gärningspersonen redan är inne i skolan när en attack inleds.

"Det krävs därför en noggrann avvägning och undersökning av vilket skalskydd som förstärker den fysiska säkerheten och inte ger falsk trygghet," skriver förvaltningen.

Peter Bragner uttrycker sig mer krasst.

– Vi har bra rutiner för att bemanna entréer men kommer det någon med automatvapen spelar det ingen roll om någon sitter i entrén.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm stad.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm stad.

Lizafoto Liza Simonsson

Övningar och beredskap

För att stärka skolornas beredskap för våldsamma händelser har utbildningsförvaltningen tagit fram ett digitalt utbildningsmaterial för alla anställda. Materialet är en del av konceptet "Pågående dödligt våld" (PDV) och omfattar praktiska övningar som genomförs på skolorna. Till exempel utestängning, utrymning eller inrymning av elever.

Förvaltningen planerar också gemensamma övningar med Storstockholms brandförsvar, polis och sjukvård. Dessa övningar ska stärka skolornas beredskap och förmåga att agera vid olika hot, både i vardagliga situationer och under terrorhot.