– Jag läste Ingrid Carlbergs fantastiska bok om Alfred Nobel. Där kom han till liv som en ung entreprenör och risktagare, i en jättespännande tid där ett modernt Europa formades. Då förstod jag att min bild av Nobel inte stämde överens med verkligheten, säger regissören Daniel Skogström.

I veckan har dramadokumentären "Alfred Nobel – kärlek och dynamit" premiär på SVT. Där får tittarna följa dynamitens fader genom livet – barndomen på Norrmalm, de tidiga åren i Sankt Petersburg, återkomsten till Stockholm och äventyren på kontinenten.

– Han var full av hjärta, ångest och kämparglöd, ständigt på gränsen till avgrunden men han klarade sig varje gång. Jag kände att det var en spännande historia någon måste berätta.

Visar en skör sida

Alfred Nobels liv berättas till stor del genom hans relation till den österrikiska fredsaktivisten Bertha von Suttner. De möttes i Paris på 1870-talet och blev nära vänner.

– Han söker kärleken i hela sitt liv och så vitt vi vet är hon den enda han friade till. Hon var förälskad i en annan och sa nej. Alfred var en av Europas då rikaste människor, det fanns tusentals andra att gifta sig med. Men han ville ha en livspartner, efter Bertha hittade han inte det. Genom henne kan man se Alfreds sköra sida.

Ville hjälpa andra

Utan henne är det fullt möjligt att det aldrig hade upprättats något fredspris, eller alls några Nobelpris, menar Daniel Skogström.

– Han påverkades av hennes engagemang och stöttade fredsrörelsen från första dagen hon engagerade sig i den. När han väl skriver sitt testamente är ett fredspris det första han tänker på. De andra prisen kom till senare.

Spår kvar i stan

Trots ett kontinentalt liv finns det kvar spår av Alfred Nobels liv och verk i Stockholm. Vid Vinterviken finns hus där han hade fabrik fortfarande kvar, spränggropar likaså.

Vid Söder Mälarstrand finns den gamla malmgården Heleneborg kvar där familjen också hade fabrik. Där uppfanns sprängoljan och tändhatten, vilket banade vägen för dynamiten. Där omkom Alfreds lillebror Emil i en sprängolycka 1861, i vad som kom att kallas "Nobelska smällen".

Den skedde i samband med ett experiment med nitroglycerin, som värmdes upp till en för hög temperatur. Hela fabriken flög i luften och sex personer omkom.

Händelsen kom att bli en tidsmarkör i stan, och saker daterades med att ha inträffat före och efter smällen.

Vad bär du med dig av vad du lärt dig om Nobel?

– Han blev ofantligt rik, men i pengarna i sig hade han ingen glädje. För honom låg värdet i vad de kunde göra för andra. Man hade hoppats att den tanken fanns hos andra rika entreprenörer i dag.