Vad ska du göra sommaren 2027? Frågan kan kännas avlägsen, men för Helene Haegerstrand är planeringen redan klar eftersom hon är en av 15 baskettalanger som kan få chansen att få representera Sverige i basket EM då.

Hon har varit med på två landslagssamlingar tidigare, men aldrig fått chansen att visa upp sig i skarpt läge med landslagströjan på.

Men resan dit börjar nu.

– Jag hoppas bara få göra bra ifrån mig. Särskilt med tanke på att jag varit skadad större delen av förra året så känns det kul att jag får chansen igen, säger hon.

Slumpen födde en basketstjärna

Helene Haegerstrand började sin basketkarriär redan som nioåring i dåvarande Djursholm Indians (numer Danderyd basket). Det var en ren slump att hon plockade upp basketbollen.

– Vi var och åt middag hos några familjekompisar som var en basketfamilj. Så gav de mig en boll och jag måste ha hållit den på något speciellt sätt för de sa att jag måste börja spela, säger Helene Haegerstrand.

Lagkänslan fick henne att fortsätta.

– Att få ha gemensamma mål med personer som jag tycker har genomlyst hela min karriär, säger hon.

Moderklubben Djursholm

Helene Haegerstrand är kallad till en truppsamling i november. På pappret är Sverige redan kvalificerat till EM 2027 eftersom det är här tävlingen arrangeras, vilket ger landslaget en möjlighet att testa flera spelare.

– Det här fönstret ger oss möjlighet att fördjupa rollerna för befintliga spelare, testa nya konstellationer och bygga vidare på det vi vill stå för framåt, säger Lars Johansson, förbundets sportchef, i ett uttalande.

Men att Sverige redan är färdigt för den stora tävlingen är inget som Helene Haegerstrand går runt och tänker på. Hon har fullt fokus på att spela så bra basket som möjligt.

– Det blir verkligen att göra allt man kan på träningarna, säger hon.

Hur ser relationen ut till klubben i Danderyd ut i dag?

– Det är fina minnen. Jag har hunnit spela i både Alvik och i USA.Men de är alltid snabba på att höra av sig när det går bra för mig, så det känns verkligen som att de är moderklubben fortfarande – och det är väldigt kul.