Ett lätt sorl hörs redan långt innan man kommer fram till fördämningen vid Stora dammen i Tumba. Här, längs med stigen och elljusspåret ovanpå dammen, har Leif Gunnahr tagit promenader i över 50 år.

– Jag bor här i Tumba och har alltid gått här. En gång i tiden, när det fanns snö, brukade jag åka skidor här också. Det är ett populärt stråk och det är många skolklasser som brukar gå här, säger han och ser ut över dämningen.

Men snart kan det vara slut just den här sträckan av hans promenader.

DeLaval äger dammarna – och nu vill företaget riva dem. Anledningen? De är inte säkra nog. Särskilt inte vid ett dammhaveri, menar DeLaval som låtit undersöka detta av ett externt bolag.

Även dämningen vid Lilla dammen riskerar gå samma öde till mötes som dämningen vid Stora dammen.

Albin Tingstedt

– Risken ökar med allt mer frekventa skyfall som en konsekvens av klimatförändringarna och även om risken är liten, så kan konsekvensen bli väldigt stor, säger Jenny Gelin, kommunikationschef vid DeLaval.

Risk för översvämning

2014 infördes nya regler om att alla dammar i Sverige ska klassifieras utifrån hur stora samhällsliga konsekvenser ett eventuellt dammhaveri skulle orsaka. Ett dammhaveri av Stora och Lilla dammen riskerar leda till stora lokala och regionala konsekvenser då både Huddingevägen och tågspåret kan översvämmas – och i värsta fall kan människor dö.

Sedan det blev känt har DeLaval försökt hitta sätt att minska risken för ett dammhaveri, men ändå kunna behålla dammarna. Bland annat har det undersökts om det går att förstärka dammarna och om en lägre vattennivå skulle göra någon skillnad.

– Men vi kan inte säkerställa att vi får bort riskerna för dammhaveri, säger Jenny Gelin som nu bara ser rivning som den enda lösningen på problemet.

De åtgärder som DeLaval föreslår innebär att de river dammarna och därigenom sänker vattennivån. Det skulle också innebära att de befintliga motionsspåren behöver ledas om. Exakt hur det ska se ut är ännu inte klart.

Naturvärden och miljögifter

Men Tumbabon Leif Gunnahr köper inte DeLavals förklaringar. Han, som gammal ingenjör, tror att det hade varit bättre att stärka upp dammarna i stället för att riva dem helt.

– De måste ta sitt ansvar som ägare till dammarna. De har underhållsansvar för sin egendom. Dammarna är dessutom från 1600-talet. Hade man haft ett hus från 1600-talet hade man inte fått riva det hur som helst – det finns ett kulturhistoriskt värde här också. För att inte tala om påverkan på djurlivet, säger han.

Leif Gunnahr brukar gå längs med promenadstråket vid dammarna, och kan hoppas att DeLaval ska ändra sig.

Albin Tingstedt

Påverkan på djurlivet är en sak som även Botkyrka kommun lyfter. De har nämligen redan fått tycka till om DeLavals förslag.

Enligt Botkyrka kommun finns det 19 rödlistade arter i området kring dammarna och "habitaten för dessa rödlistade ska i största möjliga mån bevaras", skriver de i sitt utlåtande.

Kommunen påpekar också att rivningen av dammarna innebär en risk för att övergödning och miljögifter i större grad letar sig ned i Tumbaån som ligger nedströms. I dag kan dammarna fungera som ett filter som håller dessa ämnen från att sippra ned i ån, enligt kommunen.

– Vi har gjort provtagningar i dammarna och vet att det finns generellt låga halter av föroreningar i sedimenten, svarar Jenny Gelin och poängterar att föroreningsfrågan, tillsammans med de rödlistade arterna, kommer tas med i samband med att DeLaval arbetar fram en miljökonsekvensbeskrivning.