Frimärksplanering. Så kallas det ibland när kommuner och byggbolag letar små luckor för nya bostäder bland redan existerande bebyggelse.

Det är en typ av bostadsplanering som är vanlig i Hökarängen och Gubbängen. Grönska som lämnades kvar mellan husen när områdena först bebyggdes, har här i flera fall offrats för nya lägenheter.

Men nu får det vara nog. Det anser i alla fall den nybildade aktionsgruppen Värna värdet. De vill stoppa byggandet av 75 nya hyreslägenheter på naturmark mellan Gubbängens tunnelbanestation och Kistvägen.

Peter Nylander och Stina Stensland är två av de drivande. Mitt i träffar dem på gångvägen vid tunnelbanan i novemberregnet. De pekar upp mot en talldunge på en bergknalle.

– Jag kan ligga i sängen på morgonen och titta ut på träden. Ska man bygga här måste man spränga hela berget. Vad blir kvar då? Bara hårdgjord mark, säger Stina Stensland.

Samlar namnunderskrifter

Tre huskroppar ingår i byggförslaget, som ska ut på samråd i början av nästa år. Värna värdet har redan laddat med en protestlista på nätet – hittills har drygt 160 personer skrivit på – och en skrivelse där de sammanfattar varför byggplanen är en dålig idé.

De tar bland annat upp klimatrisken med att avverka skog som kan fånga upp regnvatten. De nämner även djurlivet i det de kallar ”den sista kvarvarande centrala naturskogen i Gubbängen”.

Planområdet börjar i höjd med tunnelbanans södra uppgång och sträcker sig bort mot den norra. De tre bostadshusen planeras bortanför det som syns på bilden.

Tom M Kronestedt

Deras kanske tyngsta argument är att det redan har byggts mycket i närområdet. Inom bara några hundra meter från planområdet finns nya bostäder i tre av fyra väderstreck. Och fler är på gång (se faktaruta).

– Man har tagit bort flera gröna områden och gjort en förtätning som förstör helheten i Gubbängen. Det här projektet är en tipping point, menar Peter Nylander.

Samtidigt finns budgetbeslut om att Majroskogen ska skyddas som naturreservat.

– Man kan inte skydda en plats och sedan tätbebygga alla andra.

”Det här är naturmark. Här bor ekorrar, igelkottar och rådjur”, säger Peter Nylander. Knappt har han sagt det förrän en ekorre skuttar förbi.

Tom M Kronestedt

Bostäder bra för business

Alla håller inte med. Motargument, som att skogsdungen inte är särskilt välanvänd och att nya bostäder ger underlag för företag i centrum, har förts fram i den lokala Facebookgruppen.

Det sistnämnda tar även borgarrådet Jan Valeskog (S) upp:

– Vi har sett både i forskning och i praktiken att när man satsar på förtätning av förorter har det bara positiva effekter. Det ökar attraktiviteten i området, det byggs ofta med levande bottenvåningar vilket ger fler verksamheter, det blir fler människor som rör sig. Det stärker området och ökar tryggheten, säger han till Mitt i.

Det här är ett av flera byggprojekt på en geografiskt koncentrerad yta senaste åren. Vad säger du om argumentet att Gubbängen har bidragit tillräckligt med bostäder?

– Tittar man på en karta ser man att det planeras bostäder i alla stadsdelar. Det är för att vi måste klara bostadsförsörjningen och åtgärda trångboddheten. Man kan inte säga att något område är färdigbyggt. Staden utvecklas hela tiden.

Studentbostäderna vid Lingvägen stod klara 2020.

Mattias Kamgren