Tidigare eleverna på Båtsmansskolan berättar om år av obehagligt beteende från idrottsläraren. Om hur han ska ha tittat på dem när de duschade, kittlat dem och burit dem så de tappade handduken.
Emma Lindholms första minnen är från när hon var runt sex-sju år och hur läraren kom in i så fort han hörde duscharna.
– Han lämnade också dörren från omklädningsrummet till gympasalen öppen och ville att vi skulle ha nakengympa, som han kallade det, efter att vi duschat, säger hon.
Hon konfronterade mannen vid ett tillfälle, men ingen vuxen ingrep. Elever larmade både lärare och rektor och problemet togs regelbundet upp på klassrådsmöten. De fick höra att idrottsläraren vad där för att se till att de inte halkade. Men han var aldrig inne i killarnas omklädningsrum, enligt Emma.
"Man vill ju få sin röst hörd. Jag vill föregå med gott exempel för mina barn och visa att det här inte är ett okej beteende och att man ska berätta för vuxna vad som händer. Jag vill göra annorlunda än vad alla vuxna gjorde mot oss när vi var små", säger Emma Lindholm.
Privat
Till slut satt hennes mentor med i omklädningsrummet. Emma berättar att mannen ändå kom in, ofta med ursäkten att fråga om någon glömt något i gympasalen.
– Jag ville gå hem och duscha istället men det fick jag inte, säger Louise Dahlström vars föräldrar även ifrågasatte mannens beteende.
Flera gånger satt hennes mamma med i omklädningsrummet.
Louise Dahlström är en av de tidigare eleverna på skolan som tidigt larmade om lärarens beteende. Hon ifrågasätter kommunens agerande vid tillfället. "Det hade inte ens blivit så här om han inte blivit påkommen. Hade han inte blivit det tror jag det hade fortsatt hur länge som helst", säger hon.
Privat
Mamma satt med
Saga trivdes i skolan men minns idrotten som väldigt jobbig. Det var först på högstadiet, på en annan skola, som hon insåg att det inte var så det skulle vara.
– Men man hade ju en magkänsla att det inte var normalt. Vi tyckte vi såg en kamera i duschen, men när vi sa till fick vi höra att det var vi som överdrev.
Elever bad om duschdraperier men fick som svar att det var ohygieniskt.
Ännu vet ingen av dem om de ingår i den utredning som nu har startats och om de förekommer i filmer. De tycker det är bra att utredningen nu görs men ifrågasätter att det tagit så lång tid.
De är kritiska till kommunens agerande då. Läraren köptes ut för drygt en halv miljon kronor år 2016, som SVT var först att rapportera om, och gick vidare till att arbeta på en annan skola i Stockholm, där han i fjol dömdes för att ha filmat 110 elever.
Mannen är inte delgiven misstanke för de brott han misstänks för i Haninge och det är oklart när ett eventuellt åtal kan väckas.
– Det är helt sjukt att han köptes ut istället för att få sparken och hamna i fängelse. Att en sådan människa fick gå fri, arbeta på andra skolor och utsätta andra barn. Jag fattar att man inte bara kan sparka en människa utan bevis. Men det lämnades så många vittnesmål under hela min skolgång och innan min tid, säger Emma Lindholm.
Dömd till 3,5 års fängelse
I ett mejl till Mitt i berättar dåvarande grundskolechef, Lina Axelsson Kihlblom, som anställts året innan, att hon kontaktade polisen när hon fick veta att en kollega till läraren uppfattat det som att han filmade eleverna. Men polisen svarade att det inte fanns någon grund för anmälan då det inte fanns något specifikt utpekat offer och mannen därför inte skulle kunna dömas.
"Men för mig var det tillräckligt för att säga att jag inte ville ha honom i vår verksamhet".
Lina Axelsson Kihlbom var Sveriges skolminister åren 2021-2022 och i dag är hon chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun.
Eskilstuna kommun
Då det enligt henne inte fanns lagliga skäl enligt arbetsrätten att avskeda mannen blev det istället en överenskommelse. Hon har valt att prata om ärendet i media.
"För att jag var otroligt frustrerad över att vi inte kunde "sätta dit" en person som vi bara kunde gissa hade dolda agendor, han själv nekade".
Hon önskar att efterföljande arbetsgivare kontaktat henne för referenser för att förhindra vidare anställningar.
För eleverna återstår nu att se om de får brev från Åklagarmyndigheten. Utredningen har väckt känslor. Louise Dahlström beskriver det som att det "knyter sig i magen" att bli påmind om det.
– Jag blir arg att ingen lyssnade på oss. Vi var så små men kommer alla ihåg det. Och att vuxna sa att det inte var något fel och han bara ville vårt bästa, säger Emma Lindholm.
160 tidigare elever misstänks ha blivit smygfilmade
160 tidigare elever i Haninge kommun kommer nästa vecka få brev från Åklagarmyndigheten om att de är målsägande i en stor barnpornografiutredning.
En tidigare skolanställd misstänks ha filmat barnen i tio års tid.
Enligt utredningen har brottsligheten pågått mellan åren 2006 och cirka 2016, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Alla målsäganden som gått att identifiera kommer att få brev från Polisen, Åklagarmyndigheten och Haninge kommun i dagarna, oavsett om brottet är preskriberat eller inte.
– För de brott som fortfarande är aktuella för lagföring ber vi målsäganden att komma in på förhör. Det är frivilligt och görs för att bekräfta identifiering och kunna väcka åtal, säger senior åklagare Åsa Valter som leder förundersökningen, i ett pressmeddelande.
Dömd för flera brott
Den misstänkta mannen har arbetat på flera skolor i Stockholmsområdet och dömdes i maj 2024 för en rad brott efter att ha fotat och filmat elever i omklädningsrum och på utflykter. Straffet blev 3,5 års fängelse.
Förra våren började polisen nysta i mannens förflutna på två skolor i Haninge. Det är i den utredningen man beslagtagit material som lett fram till att det gått att identifiera cirka 160 tidigare elever på en av skolorna, som misstänks ha blivit utsatta för brott av mannen.
För att identifiera målsäganden har polisen bland annat gått igenom gamla skolkataloger och passbilder, berättar Åsa Valter för Mitt i.
En stor del av de misstänkta brotten har preskriberats eftersom de inträffat för långt bak i tiden. Filmerna från åren 2014-2016 har varit av för dålig kvalitet för att målsäganden ska kunna identifieras, enligt Åklagarmyndigheten. Hur många fler målsäganden det skulle kunna röra sig om kan Åsa Valter inte svara på.
Åklagaren: Ingen spridning av materialet
Det gäller ett omfattande material men i utredningen finns det inget som pekar på att de misstänkta bilderna eller filmerna har spridits.
– Vi har kontrollerat i den mån det är möjligt och i nuläget har vi inte sett några tecken på att det har spridits, säger hon till Mitt i.
Mannen är inte delgiven misstanke om brott. I dagsläget finns ingen tidplan för när åtal kan väckas.
– Det första steget som sker nu är att cirka 60 målsäganden kommer att kallas på förhör. Hur lång tid det kommer att ta att hålla förhören och att göra övriga utredningsåtgärder är omöjligt för mig att svara på, säger Åsa Valter.
"Alla barn som går i våra skolor och förskolor ska vara trygga i att vända sig till närmsta vuxen om man har upplevt, sett, hört eller utsatts och att det ska hanteras enligt den gällande rutiner", säger Tony Beijbom, trygghets- och säkerhetschef på Haninge kommun.
Angie Gray
När breven nu går ut skickas även ett erbjudande om stöd från kommunen. Man har upprättat en särskild telefonlinje för dem som berörs som går till kommunens stödcentrum för unga brottsutsatta. Till att börja med kommer den att vara öppen till midsommar.
– Där kan berörda och deras anhöriga få både samtalsstöd med kuratorer och även stöd i kontakten med polis och i en eventuell rättsprocess, säger Tony Beijbom, trygghets- och säkerhetschef på Haninge kommun.
Hur arbetar ni i dag för att det här inte ska kunna hända igen?
– Det är i grunden ganska enkelt. Agera direkt, agera kraftfullt och om det finns en grund för polisanmälan så ska den göras. Vi har nolltolerans mot kränkningar i våra skolor och förskolor och de rutinerna ska vi helt enkelt säkerställa. Jag är trygg med att vi sedan ett antal år tillbaka har robusta rutiner för att något liknande inte ska kunna inträffa.
Kommunen finns även tillgänglig för polisen och åklagare i utredningen. Enligt Tony Beijbom har man även möjlighet att förlänga och utöka det stöd som ges till de tidigare eleverna om behovet finns.
Sven Gustafsson (M), KSO i Haninge
Angie Gray
När händelserna uppdagades i fjol bad Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsen ordförande, om ursäkt å kommunens vägnar.
– När det här kom upp så var det nog många som kände en oro för att det fanns mer. Och jag tycker det är bra att polisen tar upp den här utredningen, säger han.
Han hoppas nu att utredningen ska ge svar.
– Jag kan bara säga, även om det låter som en plattityd, att jag verkligen känner med de här stackars före detta eleverna som nu kanske får reda på någonting som de aldrig har tänkt på. Bara det är en kränkning.
Åklagarmyndigheten. Illustrationsbild.
Mostphotos