Ett nybildat nätverk kräver stopp för fler utbyggnader på Djurgården. Foto: Arkivbild, ÅWL Arkitekter/Parks and Resorts, Lundgaard & Tranberg Arkitekter och Wingårdh Arkitekter AB

De kräver byggstopp på Djurgården

Ett lustmord på unika kulturmiljöer i värsta Klara-stil – eller samma kombination av tradition och förnyelse som alltid varit Djurgårdens signum? De senaste åren har det stormat rejält kring flera uppmärksammade byggprojekt på Djurgården, och ett nybildad nätverk kräver nu ett totalt byggstopp där alla pågående projekt läggs på is.

  • Publicerad 06:50, 17 apr 2021

Hur mycket exploatering tål Djurgården?

Den frågan ställde Ulf Adelsohn, Östermalmsbo och fd landshövding i Stockholm, redan för 25 år sedan. Och sedan dess har byggtakten varit "närmast ohejdad", konstaterar han i en debattartikel i Expressen i vintras.

Förra veckan höjdes fler upprörda röster mot byggen i Nationalstadsparken. Det nybildade nätverket Rädda Djurgården (se fakta) kräver nu att man avbryter alla pågående byggplaner och gör en ordentlig utredning.

– Det har accelererat på bara några år, vi har aldrig varit med om så mycket och så omfattande exploatering på kort tid, säger nätverkets ordförande Carl-Fredrik Paléus.

Känga till KDF

Rädda Djurgården kritiserar såväl de stora projekten vid Liljevalchs och Gröna Lund, som lite mer anonyma byggen vid Djurgårdsbrunn och Källhagen.

– Det är en utplåning via de små stegens tyranni – fast det är egentligen ganska stora steg, men principen är densamma, säger Carl-Fredrik Paléus som drar paralleller till rivningarna av Klarakvarteren och Almstriden.

Han riktar också kritik mot Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF) – som han menar missköter sitt uppdrag.

– Tidigare var KDF en garant för att Nationalstadsparken värnades, de gjorde det väldigt bra. Men något har hänt med deras inställning de senaste åren.

Rädda Djurgården

Rädda Djurgården är ett nybildat nätverk som kräver ett byggstopp på hela Kungliga Djurgården, för att man ska få en chans att "utreda byggprojektens omfattning och konsekvenserna för Djurgårdens fauna, flora och kulturmiljö".

Nätverket samlar flera intresseorganisationer, bland annat hembygdsföreningarna på Djurgården, Norrmalm och Katarina, samt Förbundet för Ekoparken och Arrendatorsföreningen på Djurgården.

Visa merVisa mindre

Djurgårdsbrunns värdshus byggdes 1742 i samband med att brunnsorten anlades. Värdshuset hade sin storhetstid under 1830- och 1840-talet, men brann ner 1988. Nu planeras det för en ny byggnad med bostäder, kontor och kafé på samma plats. Foto: Stockholms stadsmuseum

Magnus Andersson, slottsfogde på KDF, välkomnar debatten. Men syftet med den särskilda lagstiftningen är inte att sätta stopp för all förändring, det är att förändring ska göras efter ett "extra moget övervägande, med både hängslen och livrem", menar han.

– Att Djurgården utvecklas är naturligt. Djurgårdens signum är en kombination av tradition och förnyelse, och så har det alltid varit.

Att förändringarna blivit fler de senaste åren håller han inte med om.

– Det är ett antal projekt på gång, men tittar man i backspegeln har det hänt lika mycket de senaste 10 eller 20 åren. Att KDF skulle ha öppnat dammluckorna och släpper fram vad som helst är helt enkelt inte sant, säger Magnus Andersson.

Hur ser du på kravet om byggstopp?

– Eftersom det går att överklaga kommunala beslut till domstol, så får man i praktiken ett byggstopp under prövningen. Något ytterligare byggstopp ovanpå det behövs inte, de här processerna är långa som det är.

Det senaste stora projektet på Djurgården är Hasselbacken. I förslaget som är ute på samråd till den 10 maj ingår bland annat en utbyggnad av hotellet, och flera nya paviljonger.

Skönhetsrådet har redan granskat förslaget – och de säger nej.

– Rådet ser vissa möjligheter till ny bebyggelse på några av platserna, men i en lägre skala, säger sekreteraren och tf kanslichefen Peter Lundevall.

En mer temperamentsfull kritik kommer från Carl-Fredrik Paléus på Rädda Djurgården som skräder inte orden när han sågar förslaget.

– Det är ett lustmord på en unik kulturmiljö där man vill utplåna dess historia genom att bygga till helt främmande byggnader.

Glansdagar. Hasselbacken vid förra sekelskiftet. Foto: Stockholms stadsmuseum

Triss. Förslaget innehåller bland annat tre olika paviljonger. Foto: : Lundgaard & Tranberg Arkitekter

KDF är däremot försiktigt positiv.

– Hasselbacken har inte sett likadant ut under sina 150 år, och har hela tiden varit en affärsdrivande verksamhet. Med det sagt är förslaget föremål för ett samråd där alla har rätt att tycka till, och det ska vi också göra, säger Magnus Andersson.

Fastighetsägaren 3E Entertainment vänder på perspektivet, och ser ingen motsättning mellan att bygga om och att bevara.

"Vi utvecklar Hasselbacken för att bevara platsens kulturhistoriska värden, likväl som för att säkerställa en framtid för Hasselbacken. (...) Djurgården och Hasselbacken är en plats till för alla och samrådsprocessen är också tillfälle för allmänheten och remissinstanser att ge sin åsikt. Det respekterar vi", skriver Daniel Christenson, vd för 3E Entertainment i ett mejl till Mitt i Östermalm.

Skyddat sedan medeltiden

Kungliga Djurgården har varit i kronans eller statens ägo sedan Karl Knutsson Bonde övertog den från kyrkan år 1452. Det innebär att området har varit skyddat ända sedan medeltiden.

Sedan 1809 ägs Djurgården av staten, men Sveriges kung har ensamrätt att disponera marken.

Djurgården förvaltas av Kungliga Djurgårdens förvaltning, som är en del av hovet.

Visa merVisa mindre

Utbyggnad. Så här vill Gröna Lund bygga ut på parkeringsplatsen mot vattnet. Foto: ÅWL Arkitekter/Parks and Resorts

Tillbyggnaden på Liljevalchs invigs i juni – men har redan fått hätsk kritik. "Vänta med domen till den är färdig", manar konsthallens chef Mårten Castenfors. Foto: Wingårdh Arkitekter AB

Här planeras det för ny byggnation på Durgården

Gröna Lund

Vad: Nöjesparken vill bygga ut på parkeringen vid vattnet. I planerna ingår bland annat ny bebyggelse, åkattraktioner på upp till 45 meter samt ett promenadstråk utmed kajen.

Status: Stockholms stad godkände detaljplanen våren 2020. Sedan dess har den överklagats. Riksantikvarieämbetet sa nej med motiveringen att det skulle innebära "en påtaglig skada för riksintresset". Mark- och miljödomstolens avgörande väntas komma innan midsommar 2021.

Liljevalchs

Vad: Liljevalchs konsthall har utökats med en tillbyggnad om totalt 2400 kvadratmeter.

Status: Beräknad invigning i juni 2021.

Hasselbacken

Vad: Planerad utbyggnad med nya hotellrum, en ny utställningslokal och nya paviljonger.

Status: Förslaget till ny detaljplan är ute på samråd till den 10 maj.

Djurgårdsbrunn

Vad: Fastighetsägaren ansökte i februari om bygglov, bland annat för en ny byggnad med bostäder, kontor och kafé på platsen där anrika Djurgårdsbrunns värdshus brann ner i 1988.

Status: Stadsbyggnadskontoret har avslagit ansökan efter det krävs att en ny detaljplan tas fram.

Källhagen

Vad: Källhagens värdshus har ansökt om planändring en tillbyggnad med nya hotellrum.

Status: Nytt förslag till detaljplan beräknas vara färdigt 2023.