På Jordbro gravfält sitter ett tjugotal studenter från Stockholms universitet på knä med spadar och penslar i förmiddagssolen.
– Forskningsprojektet handlar om att bättre förstå den äldre järnålderns syn på döden och hanteringen av de döda, säger Fredrik Fahlander, professor och projektledare.
Sedan 2017 har projektet drivits här ute, och man varvar grävning av gravplatser med grävning av stenåldersboplatser. Gravarna här är från mellan 500 år f.Kr och 500 år e.Kr.
Här finns 800 kända gravar men Fredrik Fahlander tror att det rör sig om upp emot 3000, då de varje grävning hittar nya. I år har man hittat en extra kremation intill ena graven.
– De här gravarna bjuder på överraskningar hela tiden, säger doktorand André Nordin, som leder studenterna.
Fredrik Fahlander, professor och projektansvarig, och doktorand André Nordin leder utgrävningen. De tycker att Jordbro gravfält är extra intressant eftersom det inte hittats några bosättningar i området. Den närmsta man har hittat är i Ribby i Västerhaninge.
Stefan Källstigen
Ett detektivarbete
Intill kremationen visar Ellen Wendell och Tim Brewitz upp benrester och berättar att det börjar bli spännande nu.
– Det var lite av en sensation när vi hittade benen här. Det är ganska slitigt, man blir ganska trött och jag däckade i soffan i går. Men det är väldigt kul också, säger Tim Brewitz.
De går båda sista året på kandidaten och ska läsa vidare på masternivå. Det praktiska med yrket lockade, i kombination med ett historieintresse.
– Det är ett detektivtänk. Och man ska inte underskatta betydelsen av förhistorien, säger Ellen Wendell.
Ellen Wendell och Tim Brewitz gräver ur en av de kremerade gravarna som de inte visste fanns när de anlände för några veckor sedan. "Vi såg att det låg små, små ben och då stoppade vi allt. Vi visste ju inte vad som var här i början", säger Ellen.
Stefan Källstigen
Med årets två gravar är hypotesen att det ska röra sig om människor som inte är kremerade. När Mitt i är på besök har man precis börjat se tecken på en kista i ena graven.
– Det gäller att ha låga förväntningar – då blir man mer exalterad när man hittar något, säger Svante Rörbecker.
Studenterna pekar på det man tror är ena kiststenen och det man tror är huvudstenen. Storleken gör att man tror att det kan röra sig om en ung person.
– Vi börjar närma oss någonting, säger Fredrik Fahlander.
Utgrävning av två gravar på gravfältet i Jordbro.
Stefan Källstigen
Medvetna handlingar
Gravarna är generellt fattiga på fynd, och det man fokuserar på är stenar och mineral och hur de använts på begravningar. Man har hittat stenar där kvartskristaller är lagda nedåt.
– Det tyder på en medveten handling och att den här kvartsen var betydelsefull för människorna, säger Fredrik Fahlander.
En teori är att det beror på att kvarts har förmågor, till exempel att de kan bilda ljus när de slås mot varandra. Det vanligaste under tidsperioden var att kroppar kremerades. Men en del har inte kremerats, och förhoppningen är att kunna visa mer om hur människorna förhöll sig till de döda.
– Det här med att graven är det sista vilorummet för den döde är en väldigt kristen uppfattning. Och på den här tiden fanns inte kristendomen. Man kan ha sett på sina döda på ett helt annat sätt, säger André Nordin.
Precis när Mitt i ska gå går ett sus genom gruppen och de samlas kring ena graven. De har fått fram stenkistan.
– Det här hade man inte kunnat ana alls – stenar låg ju ovanpå huller om buller, säger han.
En drönare skickas upp i luften för att fotografera. Troligen rör det sig om ett barn i nedre tonåren som ligger begravt.
– Fy fan va coolt, utbrister en student och skyndar sig fram.
Precis när Mitt i ska gå får studenterna fram ena graven, där man tror att det ligger en ung person. Precis när Mitt i ska gå får studenterna fram ena graven, där man tror att det ligger en ung person. Efter utgrävningen bekräftades det att det rörde sig om två skelettgravar.
Stefan Källstigen