I en glänta i utkanten av gravfältet i Jordbro och en bit upp i skogen grävs det just nu vid två stenåldersboplatser.
Jord skrapas försiktigt upp, ruta för ruta i schaktet, och skakas genom en stor sil i hopp om att finna ytterligare pusselbitar att lägga till historien om vad som utspelade sig på platsen för 6 000 till 7 000 år sedan.
Jorden grävs försiktigt upp och silas för att inte missa några fynd.
Angie Gray
På den tiden var Jordbro ytterskärgård och strandkanten gick vid vägen in till gravfältet.
– Då kom de hit under några veckor på vårvintern för att jaga säl. Man var främst ute efter kutarnas päls. Ungarna låg försvarslösa på isen och var lätta byten att klubba ihjäl, säger Jan Apel, arkeolog och professor vid Stockholms universitet.
Han berättar att människorna levde nomadliknande liv på den här tiden och troligtvis återkom år efter år. För att ta sig hit så gick de över isen.
– De kan också ha kommit med stockbåtar eller skinnbåtar, men det finns lite för få fynd för att dra någon generell slutsats, säger han.
I en glänta i utkanten av gravfältet i Jordbro har man hittat den 6 000 år gammal stenåldersboplatsen, där arkeologistudenter från Stockholms universitet gräver efter fynd för tredje året i rad.
Angie Gray
Väntade fynd
I plasthinkar och pappersaskar ligger små påsar tydlig uppmärkta med fynden som de hittills hittat. Här finns verktyg av kvarts, skiffer och flinta, bergartsyxor, små skärvor av keramik och brända ben. Tidigare under dagen hittade man också en sältand.
– Vi vill få en bild av de här jägarna och samlarna. Vi är intresserade av att rekonstruera faunan för att veta vilka bytesdjur som man har jagat och fiskat. Men det är svårt eftersom organiska material bevaras hemskt dåligt i jorden här, säger Jan Apel.
Bland fynden finns verktyg av kvarts, skiffer och flinta, bergartsyxor, små skärvor av keramik och brända ben
Angie Gray
Genom de brända benresterna som hittats försöker man lägga pussel om vad människorna jagade och åt.
Angie Gray
Han böjer sig ner över schaktet som nu är cirka 30 centimeter djupt, och skrapar försiktigt på en eldstad. Här har de grävt fram en härd där stenarna ligger i en cirkel och är tydligt är märkta av sot.
Den här typen av stenåldersplatser känner man till sedan tidigare. Hittills har de inte hittat något som sticker ut – men det är precis det som Jan Apel är intresserad av.
– Många arkeologer säger ofta att allt är så unikt, men egentligen skulle jag vilja påstå att det ofta är bättre att få många lokaler av den här typen. Då kan vi få information till en underbyggd tolkning av beteenden från den tiden snarare än att hitta en helt unik lämning. Så här levde de, och det är det vi är intresserade av.
Under tre onsdagar i maj håller arkeolog Jan Apel guidade gratisvisningar för allmänheten. Den sista är 24 maj klockan 13-14.
Angie Gray
Visning för allmänheten
De tidigare okända stenåldersboplatserna upptäcktes när arkeologistudenter vid Stockholms universitet undersökte de runt drygt 2 000 år gamla järnåldersgravarna i utkanten av Jordbro gravfält för fyra år sedan.
Nu är det tredje året i rad som universitetet är på plats under maj månad för att titta närmare på hur människor levde på stenåldern.
På onsdagen, 24 maj, klockan 13-14 är allmänheten välkommen tid på en guidad visning. Den utgår från anslagstavlan vid gravfältets norra ände vid Gullringsvägen.