Alla har vi någon gång grävt efter en förlorad vante i en låda för kvarglömda kläder. Alla skolor, förskolor och gym har en liten låda med saker som väntar på sina ägare.

Men i många fall dyker ägaren aldrig upp. Exakt hur många fall det handlar om bestämde sig Francesca Agostino och Teresa Tanisawa för att ta reda på i början av förra året. Båda har själva barn och har funderat över hur mycket bortglömda kläder som slängs på skolor varje år. Efter en diskussion med en anställd på Östermalmsskolan stod det klart: För mycket.

– Hon berättade att det är ångestframkallande att behöva kasta så mycket kläder, säger Francesca Agostino.

På sommaren kan Teresa och Francesca sortera kläderna utomhus, men på vintern blir det inomhus. – Mina barn kunde inte hitta mig en gång för det var så mycket kläder i vardagsrummet, berättar Teresa.

Skolreturen

Det var startskottet för pilotprojektet Skolreturen som nu har mynnat ut i ett företag. Under fyra månader samlade de in 1339 kilo kvarglömda kläder från 18 skolor runt om i Stockholm, varav flera i Tyresö. Efter det delades kläderna in i kategorierna helt och fint, återbruka och återvinna, samt tvättades. Väldigt lite kläder har behövt slängas.

Sedan piloten avslutades har arbetet rullat på och båda jobbar i dag heltid med företaget. I början var den stora mängden kläder överväldigande och alla skrymslen och vrår i hemmen svämmar över med kassar.

Förvånade över mängden

I dag har de över 5000 plagg på lagret.

– Skolorna har inte tid eller resurser för att att ta hand om det, men många vill att det ska återvinnas. Förmodligen slängs det bara för det mesta, säger Teresa Tanisawa.

Teresa och Francesca hoppas att fler, både vuxna och barn, ska börja ta ansvar för kvarglömda plagg för att minska svinnet.

Maja Johansson

Francesca Agostino berättar att en skola har så mycket kvarglömda kläder att det har blivit en brandrisk.

– Det är ett konsumtionsmönster som är skrämmande. Mycket av kläderna är helt nya eller dyra. Vi kom ganska snabbt fram till att det här är ett problem som inte haft någon lösning och vårt mål är att färre plagg ska slängas.

Båda är förvånade över hur mycket kläder som skolorna slänger varje termin. På Francescas Agostinos tomt på Brevikshalvön finns en liten popup-butik där ett urval av kläderna säljs för minst halva priset, men de har även en webbutik och skänker mycket till lokala initiativ.

På tredje advent hade butiken öppet och de som hängde på låset möttes av märkesjackor knappt använda ryggsäckar för tusentalskronor men även billiga basplagg från stora kedjor.

Teresa Tanisawa berättar att många som besökt popup-butiken inte kunde tro att kläderna i butiken var återanvända och återbrukade kvarglömda plagg. – Eftersom det är så mycket och så fint skick så hade de svårt att tro på det.

Maja Johansson

– Det är bra att det kan köpas mycket billigare och användas av andra i stället för att slängas, säger Francesca.

– Det känns bra i magen att jobba med något som gör skillnad, säger Teresa.

Kommunerna blir ansvariga

I dagsläget tar de inte betalt för att hämta kläderna men tanken är att Skolreturen ska bli en betaltjänst framöver. År 2025 kommer alla kommuner behöva samla in textil separat och ansvara för att det återanvänds eller återvinns, och Teresa och Francesca hoppas att deras företag då kan vara ett alternativ.

Teresa berättar att det finns otrolig utvecklingspotential: Samarbeten med företag som återbrukar och insamling från gym och förskolor är bara några av idéerna.

Det som hänger i butiken, och säljs på nätet, är bara en bråkdel av de kläder som Teresa och Francesca har på lager och då har redan mycket skänkts eller gått vidare till återbruk. – Vi skulle behöva ha en riktig butik, säger Francesca.

Maja Johansson

– Vi kan växa åt alla håll och kanter, skrattar hon.