Ekerö

David och Emma Stavegårds son går numera i skolan sex timmar i veckan. Hans autism gör honom känslig för intryck, ljud och ljus – skolans värld gjorde honom utbränd.

– Vi fick hela tiden höra av skolan att det viktigaste var att han kom dit. Vi trodde på det och tvingade dit honom. Det gör mig ledsen när jag tänker på det nu, säger David.

– Nu vet jag att det viktigaste inte är att han går i skolan, utan att han mår bra.

Oro och ensamhet

Deras son var hemma från skolan helt och hållet i ett halvår – en tid som präglades av oro, ensamhet och isolering för hela familjen.

– Det finns så mycket kompetens kring barn med särskilda behov men i vår situation nådde den kompetensen inte fram. Vi fick sätta böcker i händerna på pedagogerna, tipsa dem om resurser och hela tiden slåss för vårt barn, säger Emma.

Tagen över att se alla dessa vilt främmande människor dela med sig av sina liv

Förra året fick sonen plats i en resursklass på en grundskola i kommunen, men även om undervisning i en liten grupp underlättar finns det fortfarande stora utmaningar. Han har en hög teoretisk begåvning något föräldrarna inte tycker att det ges tillräckligt med utrymme för.

– Alla barn som har särskilda behov har inte samma behov, säger David.

David Stavegård och hans fru jobbar båda hemifrån, vilket underlättar vardagslogistiken. När deras son inte går i skolan brukar han programmera eller umgås med sin mormor. Varje dag tittar han också på Lilla Aktuellt med sina föräldrar.

Christian Lärk

Han menar att ytterligare en utmaning med undervisning i liten grupp är att den existerar vid sidan av resten av skolan. Undervisningen sker i ett litet sammanhang, men sedan ska eleverna ut i korridoren bland alla andra. De ska köa till matsalen och vara på skolgården.

– Det tar mycket energi, säger David.

För att hitta stöd från andra i liknande situation är han sedan några år tillbaka med i en lokal grupp med åtta föräldrar som träffas varannan vecka. För några veckor sedan bjöd han in till nätverket i ett inlägg på Facebook. "Vi vet att det är ensamt, tungt och svårt. Men det finns också ljusglimtar", skrev han.

Responsen var stor och i maj ordnade gruppen ett möte med ett tiotal nya föräldrar som alla bor i kommunen.

– Jag var enormt tagen av att se alla dessa vilt främmande människor dela med sig av sina liv. Och att se den enorma lättnaden hos dem, när de var i en grupp som lyssnade och förstod.

Sätter inte diagnoser

Det finns inga exakta siffror på hur många barn i Ekerö kommun som har problematisk skolfrånvaro. Det beror bland annat på hur frånvaron registreras. En elevs närvaro mäts nämligen utifrån ett individuellt schema – David och Emmas son som går sex timmar i veckan har till exempel en 100 procentig närvaro.

Vi måste ha en verksamhet som alla klarar av att vara i.

Men i stället för att stirra sig blind på en procenthalt behöver man ta reda på orsaken till frånvaron, menar Jenny Vidarsson, biträdande verksamhetschef för Ekerö kommuns centrala elevhälsa och ansvarig för Närvaroteamet.

– När vi gör uppföljningar utifrån närvarostatistiken sänder vi signalen att det viktigast är att eleven är på plats fysiskt. Men ibland måste vi kanske ha ett annat fokus. Om vi har en obligatorisk skola måste vi ha en verksamhet som alla klarar av att vara i och det arbetar vi ständigt med att skapa.

På grund av minskad budget har Närvaroteamet krympt och antalet elever som får hjälp av teamet är mindre än hälften nu jämfört med när verksamheten var som störst.

– Vi håller nu på att omarbeta verksamheten så att vi använder resurserna på bästa sätt. Vi ska fungera som ett stöd men vi är ingen resursskola och kan inte sätta diagnoser eller ha behandlingsansvar.

Det innebär att familjerna ofta slussas vidare. För David och Emma Stavegård har det varit ett bollade mellan olika instanser.

– Det ska vara en väg in men sedan är det som en Mario kart-bana. Man sladdar runt och hamnar på olika håll och överallt ska du dra samma historia, säger David.

Jenny Vidarsson menar att de vrider och vänder på hur de ska undvika detta. Bland annat har Central elevhälsa skapat en ny form av samarbete med socialtjänsten.

– Men det är komplexa elevärenden utan ett rätt svar. Det finns ingen som kan klara det här uppdraget på egen hand, säger hon.

Vad vill du säga till de familjer som kämpar på den där Mario Kart-banan?

– Släpp pressen och fokusera på att ditt barn mår bra. En lyckad skolgång kan vara behörighet till gymnasiet, men det kan också vara att man får en tillit till sin egen förmåga. En fullföljd skolgång är en skyddsfaktor men det finns många vägar till det.

Så svarar politkerna

Barn- och utbildningsnämnden förväntas avsluta 2026 med cirka två miljoner kronor bättre resultat än budget. Vad tycker ditt parti att dessa pengar ska läggas på? Hur vill ditt parti konkret hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro?

Mikke Lillman (V), ordförande i Vänsterpartiet Ekerö.

Privat

Vänsterpartiet:

– Ekerö behöver se över skolans resurser så att ersättningen inte bara följer elevantal, utan också klassernas verkliga kostnader. Små landsbygdsskolor är viktiga och måste värnas. Skolan ska ge stöd efter behov, med fler utbildade lärare, mindre grupper och specialpedagoger nära eleverna. Frånvaro måste upptäckas tidigt och mötas med rätt stöd.

Eva Solhäll (MP), ordförande i Miljöpartiet Ekerö.

Privat

Miljöpartiet:

– Vi vill öka kulturen i skolan, stödja pedagoger med kunskapslyft, proaktivt arbete och handledning. Vi vill även tillsätta cyberstödsamordnare för skydd gällande ungas närvaro på nätet samt samordnare för föräldrastöd och skolsociala team. Dessutom vill vi öka föräldrastöd, inkludera vårdnadshavare och utvärdera insatser, samt undersöka vad närvaroteamet behöver och komplettera arbetet i linje med det.

Hanna Svensson (S) är kommunstyrelsens ordförande och ledare för Socialdemokraterna i Ekerö.

Charlotte Rueckl

Socialdemokraterna:

– De två extra miljonerna bör gå till tidiga insatser. Vi vill stärka närvaroteamet så att fler elever med problematisk frånvaro får stöd i tid, samt utveckla samverkan mellan skola, elevhälsa och socialtjänst. Behovet styrs av frånvaro, inte elevantal – därför behövs riktade resurser här.

Emma Solnestam Lövenstad (C), vice gruppledare för Centerpartiet och ordförande för klimat- och hållbarhetsutskottet i Ekerö kommun.

Rosie Alm

Centerpartiet:

– Centerpartiet vill satsa mer pengar på barn och unga vad gäller skolan, meningsfull fritid och ungas psykiska mående. Gällande ett specifikt budgetöverskott skulle vi prioritera läromedel. Mer pengar till närvaroteamet är viktigt, men också satsningar på det förebyggande, så att eleven inte hamnar där i ett första läge. Det kan till exempel handla om att tidigt identifiera och fånga upp barn med NPF-problematik, så att de får rätt förutsättningar.

Fredrik Ohls (L), gruppledare för Liberalerna i Ekerö.

Liberalerna

Liberalerna:

– Vi i L kan inte själva öronmärka dessa pengar för någon specifik satsning utan tar den diskussionen tillsammans med mittenstyret och förvaltningen. Viktigt att vi satsar på elevhälsan och sätter en budget som följer behov. Vi tycker vidare att Simona Mohamssons och regeringens politik på skolområdet har varit bra och att den kommer att gynna hälsa och välmående när den implementeras.

Sivert Åkerljung (KD), kommunråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Kristdemokraterna:

– I dag arbetar skolorna i större utsträckning själva med elever med omfattande frånvaro för att få ett mer intensivt skolnärmande arbete genom personal med specialistkompetens. KD prioriterar tidiga insatser, fungerande elevhälsa och riktade stödinsatser. Vi satsar en stor del på särskilda undervisningsgrupper och anpassade läromiljöer för dem i behov av stöd. Överskott kan man tyvärr inte använda som man vill. Som parti prioriterar vi personalförstärkningar.

Jessica Aftén Moback (M), gruppledare för Moderaterna i Ekerö.

Moderaterna

Moderaterna:

– Ekerömoderaterna vill prioritera elevhälsan och arbetet mot skolfrånvaro. Vi vill stärka elevhälsoteamen så att elever som riskerar psykisk ohälsa eller problematisk skolfrånvaro fångas upp tidigt. För att förebygga hemmasittande behövs tidiga insatser och en nära samverkan mellan skola, elevhälsa och föräldrar.

Jimmy Fors, gruppledare för Sverigedemokraterna Ekerö.

Privat.

Sverigedemokraterna:

– Vi fortsätter satsa på maten i skolan, men även på att öka vuxennärvaron genom anställning av övrig personal. Kvalitetsarbetet ska ha ett tydligt förebyggande fokus och det gäller framför allt den centrala elevhälsan. Resurstilldelningen ska vara likvärdigt fördelad, med en stadigvarande representation av elevhälsopersonal, som kuratorer och specialpedagoger. Vi satsar på utbildning bland lärare för att de lättare ska kunna identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa och på så sätt avlasta elevhälsan, men även kunna identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa i klassrummen.

Desirée Björk, partiledare för Mälaröpartiet.

Kenneth Nyström

Mälaröpartiet:

– Vi tycker att överskottet ska gå till tidiga insatser i skolan – inte försvinna in i administration. Elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och arbetet mot problematisk skolfrånvaro behöver stärkas. Närvaroteamet fyller en viktig funktion och elever som hamnar utanför måste få stöd snabbare, med bättre samverkan mellan skola, elevhälsa och familj.