Hur är det ens möjligt?

Det är nog frågan vi alla ställer oss om det nya svenska rekordet i att hålla andan under vatten: ofattbara 10 minuter och 27 sekunder.

För att få svar stämmer vi träff i Farsta simhall med rekordhållaren själv: Hökarängsbon David Spreitz Elings, 36.

– Jag har lagt ner tusentals timmar på andhållning. Jag har alltid älskat att vara under vatten. Jag minns att jag övade i badkaret när jag var liten, berättar han.

Packar lungorna med syre

David lägger sig på rygg i bassängen, sluter ögonen och slappnar av. Han har sällskap av flickvännen Aleksandra Latowska som också är hans säkerhetsdykare. När kroppens gränser testas är säkerheten livsviktig.

Aleksandra har ett tidtagarur och räknar ner. Med en halvminut kvar sätter David fast sin näsklämma och tar ett djupt andetag.

Sen gör han det som kallas packning: Genom rörelser med mun och tunga suger han steg för steg in ännu mer luft. Det stretchar lungorna och gör att han får in maximalt med syre.

Nedräkning. Med en halvminut till start tar David Spreitz Elings ett djupt andetag. Därefter ”stretchar” han lungorna med en teknik som kallas packning.

Angie Gray

Dyket börjar när David vänder sig ett halvt varv och lägger sig med ansiktet neråt.

Det ser lite obehagligt ut där han ligger, till synes livlös. Aleksandra håller koll genom att peta honom på ryggen. David svarar med ett okejtecken.

Efter tre minuter tycker han det räcker och tittar upp över poolkanten.

– Jag har varit förkyld så lungorna är inte i bästa skick. Men sju-åtta minuter hade jag nog klarat utan problem.

Kamp mot kroppens reaktioner

David Spreitz Elings berättar om kampen som pågår under ett maxat tävlingsdyk. Koldioxidhalten i kroppen stiger, vilket framkallar flera fysiska reaktioner.

Kontraktioner, sammandragningar i magen, är den vanligaste. De blir fler och kraftigare ju längre klockan tickar.

– Det gör inte ont men det är en obehagskänsla. Det är kroppens försök att få oss att känna att ”nu håller du på att dö”.

Samtidigt pumpar hjärtat långsammare och hårdare, och blodtrycket höjs.

– Det kan kännas i huvudet, lite som när man lyfter tungt på gymmet, förklarar han.

Säkerheten är livsviktig vid fridykning. Aleksandra Latowska håller koll så att inget går fel.

Angie Gray

Får inte svimma

Strategin är att behålla lugnet och tänka på ingenting.

Men slutfasen är riskfylld.

– Då måste jag försäkra mig om att jag inte svimmar. Jag är vaksam på signaler på syrebrist. Det kan vara skakningar i nacke, ögonlock och fingrar, eller att jag håller på att tappa närminnet.

David Spreitz Elings har svimmat många gånger. Efter gulddyket i somras fick han det som på dykarspråk kallas för samba; en tillfällig förlust av kroppsmotoriken.

Är du aldrig orolig att din kropp ska ta skada?

– Jo, jag kan tänka mig att det påverkar hjärnan, att man kan få sämre minne. Men jag känner inte av det, som jag gjorde förut när jag höll på med boxning.

Han ser fridykning som både hälsosamt och säkert, bara man följer säkerhetsreglerna. Han liknar det vid en form av mätbar meditation.

– Den för med sig ett lugn i vardagen. Man lär sig att hantera stress bättre.

Inför dyket försöker David Spreitz Elings ta det så lugnt som möjligt och komma ner i puls.

Angie Gray

Siktar på världsrekord

David Spreitz Elings började fridyka för 13 år sedan och har elitsatsat de senaste fem. Vägen till framgång går via experiment. Inför VM i Japan fastade han i åtta dagar.

– Ämnesomsättningen går ner, kroppen drar mindre syre, förklarar han.

Efter dubbla VM-guld hägrar ett nytt mål:

– Nu siktar jag på världsrekord. Det är det jag har kvar.

Dit har han över en minut. 11.35 är tiden att slå. Bara att ta ett djupt andetag...

Gyllene tider. David Spreitz Elings har i år tagit VM-guld i fridykningens båda organisationer. Och i mars träffade han flickvännen Aleksandra Latowska, som också är hans säkerhetsdykare.

Angie Gray