Stockholm
– Sverige riskerar att bli omsprungna om vi inte blir bättre på att anamma och driva utveckling av nya tekniker.
Det sa Ingrid af Sandeberg, ordförande för organisationen Stockholm AI, till Mitt i för två år sedan. Sedan dess har mycket hänt.
I dag är Ali Leylani ordförande, och han berättar att företagen i Stockholm nu har hittat nyckeln till hur teknologin kan användas framgångsrikt.
Vi har historiskt sett haft en extremt hög digital mognad och en stark ingenjörskultur.
– Man fokuserar på att lösa verkliga problem inom specifika branscher, som juridik, sjukvård, och försvar, på ett sätt som man inte gjorde för två, tre år sedan.
Kulturell fråga
Enligt honom ligger Sverige nu knappast efter inom AI, även om det ser olika ut i landet.
– Stockholm är i världsklass när det kommer till spetsen, men Sverige i stort är ofärdigt sett till bredden. Utanför storstäderna, framför allt i offentlig sektor, är man fortfarande väldigt långt efter.
Ali Leylani tror att det mer eller mindre kommer att finnas samma typer av jobb i framtiden, men att arbetsuppgifterna kan förändras som en följd av AI.
Privat
Det är varken kapitalet eller marknadens storlek som gör Stockholm världsledande. Ali Leylani tror snarare att det är en kulturell fråga.
– Vi har historiskt sett haft en extremt hög digital mognad och en stark ingenjörskultur. Vår styrka är entreprenörsandan, och den svenska konsensuskulturen.
Har blivit infrastruktur
AI-språkmodellerna gör nu att små företag kan konkurrera med stora på helt nya sätt. Det gör att nyexaminerade i högre utsträckning söker sig till mindre bolag.
– Du behöver inte enormt mycket kapital för att bygga något du drömmer om. Hittar man rätt team som lägger energi på en gemensam vision, så kan man snabbt komma långt.
Han ser dock en risk att Sverige hamnar efter om fem till tio år, och beskriver AI som en typ av infrastruktur likt energiförsörjning, och nationell kontroll av den är kritiskt.
– I en tid av skakande geopolitik där gamla allianser ifrågasätts behöver vi, tillsammans med Europa, säkerställa suverän kontroll över delarna som möjliggör AI.
AI ger få negativa effekter på jobben i Stockholm
Oron att AI ska ta jobb har varit ett hett samtalsämne de senaste åren. Enligt nationalekonomen Erik Engberg kommer många jobb att förändras – som för utvecklaren Martin, som jobbar på en stor AI-startup i Stockholm.
Stockholm
”Jag jobbar på en AI-startup.”
För bara tre år sedan var det en relativt ovanlig fras att höra i Stockholm. Inte längre. De Stockholmsbaserade AI-företagen Lovable och Legora, grundade 2023, har vuxit i rasande fart och tagit sig in på Forbes lista över världens 50 mest lovande privatägda AI-bolag. Och det finns många fler.
Utöver det blir användningen av AI vanligare på många arbetsplatser, och frågan om hur tekniken ska påverka sysselsättningen är ständigt aktuell.
Gynnar Stockholmsekonomin
Nationalekonomen Erik Engberg forskar om AI och arbetsmarknaden. Han menar att det gynnar Stockholmsekonomin att flera framgångsrika AI-bolag finns här, och hittills syns få negativa effekter på sysselsättningen.
Han menar att det gynnar Stockholmsekonomin att flera framgångsrika AI-bolag finns här, och hittills syns få negativa effekter på sysselsättningen.
Erik Engberg är doktorand i nationalekonomi och fördelar sin tid mellan Örebro universitet och forskningsinstitutet Ratio.
Erik Cronberg
– En del arbetsroller kommer ersättas med AI, men många nya kommer skapas och andra omformas.
Svårare för nyexade
Erik Engberg och hans kollegor har dock sett tecken på färre rekryteringar av unga personer i AI-exponerade yrken. Det är tidiga resultat, som får tas med en nypa salt.
Fyra AI-bolag i Stockholm – och vad de gör
Lovable: Plattform som låter användaren bygga appar och hemsidor på några sekunder genom vanlig text i stället för kod (så kallad vibe coding).
Legora (tidigare Leya): AI-plattform för advokater, som bland annat effektiviserar rutinmässigt juridiskt arbete.
Tandem Health: Verktyg som hjälper vårdpersonal att förbereda, dokumentera och följa upp besök.
Talentium: Plattform för rekrytering, som ska förbättra och effektivisera anställningsprocessen för arbetsgivare.
Källa: Lovable, Legora, Tandem Health, Talentium
– Det har varit en tuff arbetsmarknad i flera år, och det kan vara en förklaring till att nyexaminerade upplever det som svårt att få jobb.
Ett av de jobben som anses vara högt exponerat mot AI är mjukvaruutvecklare. Just kodning är en av de saker som språkmodellerna är riktigt bra på.
Det känns inte som att behovet av utvecklare har minskat senaste tiden, snarare tvärtom.
Hur många nybakade utvecklare som ger sig ut i arbetslivet varje år är svårt att säga, då det finns många olika utbildningar och inriktningar. Klart är att flera tusen examineras inom den bredare kategorin data/it varje år.
Martin Smedmark trivs bättre på startups än stora, etablerade företag. Enligt honom är miljön snabbare och mer utmanande.
Mikael Andersson
Sedan i augusti jobbar utvecklaren Martin Smedmark på en stor AI-startup i Stockholm. Det är hans första AI-jobb sedan examen för fem år sedan – men inte det sista.
– Jag har nog inget val om jag inte byter bransch, det är AI som gäller för alla utvecklare nu. Men det är väldigt givande, jag får fortfarande utöva problemlösning.
Känner sig trygg
Även om han gör ungefär samma sak nu som för ett år sedan, så ser processen helt annorlunda ut då AI-verktygen ständigt utvecklas. Martin Smedmark beskriver ett högt tempo.
– Jag lär mig saker hela tiden. Det kan vara stressande att hänga med i alla nya verktyg, men samtidigt är det kul. Jag gillar att utmanas.
Företaget har vuxit explositionsartat den senaste tiden. Trots det tycker han att de är en tajt grupp.
– Det är tufft när det går fort och det är ambitiösa mål, men det finns utrymme för att ha roligt tillsammans.
För honom går oron för jobbet upp och ner. Vissa dagar känns framtiden dyster, oftast känner han sig trygg.
– Det känns inte som att behovet av utvecklare har minskat senaste tiden, snarare tvärtom. Ju mer tillgängligt det blir, desto fler experter behövs.
Den oro som Martin Smedmark har om framtiden är att det går för fort, och att det inte finns tillräckligt tydliga ramar. ”I vissa branscher känns det inte lika bra, som i musikbranschen. Där finns en mänsklig faktor som det är synd om man tappar.”
Mikael Andersson
2 av 3 unga har använt AI-verktyg
Siffrorna gäller för 2025. Siffrorna inom parentes är från 2023.
4 av 10 svenskar har använt AI-verktyg det senaste året. (3 av 10).
Bland svenskar i åldern 18–34 år svarar 66 procent att de har använt AI-verktyg. I åldern 65–85 är siffran 11 procent (60 procent och 5 procent).
58 procent av de som använt AI-verktyg har främst använt det i privat bruk. 32 procent har främst använt det i jobbet, och 15 procent i studier (70 procent, 22 procent och 7 procent).
34 procent av svenskarna mellan 18 och 84 har använt ChatGPT (25 procent).
32 procent av svenskarna över 16 år tror att AI kommer att orsaka stor arbetslöshet. 29 procent tror att det kommer skapa många nya yrkesroller och därmed nya arbetstillfällen, och 39 procent har ingen uppfattning.
Källa: Internetstiftelsen: Svenskarna och internet
Martin Smedmark hade inte skrivit en enda rad kod när han bestämde sig för att söka till it-programmet. Han är dock glad över sitt val.
Mikael Andersson