Kaffet är i koppen. Diktafonen rullar. Genom fönstret på Princess ser man Sturegatan.

Ungefär där upphör det normala i intervjusituationen. Dan Höjer börjar nämligen att berätta om zombieattacken som ägde rum här för 64 år sedan.

– Det är som fotbollshuliganer som skriker och morrar och ger sig på folk och hugger!

Huh. Ruskigt. Tur att allt bara är fiktion och påhitt, en episod hämtad ur Dans senaste bok: "Zombieberg".

I den ena av berättelsens två parallellhandlingar möter vi Signe.

– Det är en tjej som kommer ner från Bollnäs och flyttar in i Sumpan, för att hennes pappa har fått jobb här. Då tror hon att hon ska flytta till Stockholm, men hon hamnar i Ursvik.

– Och det är ju döden. Värre än en förort till Bollnäs.

Men skogen gillar hon. Där, i ett övergivet torp, gör hon det rafflande fyndet: En dagbok.

I den kan hon läsa om zombieåret 1959 och attacken på Sturegatan.

Zombieattack på Sturegatan. Året är 1959.

Roger Hansson

– Det låter ju som att jag är helt galen, säger Dan efter att ha beskrivit handlingen.

Började med bio

Galen eller inte, i populärkulturen är zombier ett odödligt fenomen.

För Dan vaknade intresset till liv efter ett besök på Bio Bristol häromåret. Då var för övrigt också bokens illustratör Roger Hansson med.

– Det var en zombiefilm, minns Dan. Så kom vi ut därifrån. Ibland tar man ju med sig historien ut på gatan. Och då såg vi några AIK:are eller något, som kom där. Fast de var zombier!

Namnet "Zombieberg" kläcktes. Dan och Roger, medlemmar i samma punkband, skrev låtar om zombier. De var helt enkelt zombiebitna.

Trots att Dan Höjer är mångårig Sundbybergsbo, har han aldrig utsatt staden för någon zombieattack. Förrän nu, då.

Mikael Andersson

Sedan fick de för sig att besöka "spökstationen" i Kymlinge.

Inför den utflykten gjorde Dan en del efterforskning.

– Vet ni att det har funnits en vapenfabrik i berget där? Under andra världskriget fanns det forskare som höll på att göra en atombomb i det där berget.

– Jag som trodde att det var en skog man grillade korv i.

När de kom dit blev det ännu mer spännande.

– Vi hörde vrål och tjut! Och vi satte oss efteråt i tystnaden där och sade: "Fan, det var zombier, inifrån berget."

Tänk om det inte var en atombomb som militären försökte tillverka? Utan en zombiearmé?

– Sedan gick vi hem, och han ritade och jag skrev.

Så som du beskriver det undrar jag hur mycket av det här som är fiktion egentligen?

– Nej, jag skulle vara lite skraj om jag var sundbybergare faktiskt.

Vem är den här boken till för? Det låter ju ganska kusligt.

– Nio till tolv år. Men jag tror att det funkar faktiskt.

Uppföljare på gång

Skräck och mysterier är trots allt återkommande inslag i Dans författarskap.

– Det är säkert ett sätt att tackla mina rädslor. Jag är ofta ute i skolor och snackar, då brukar jag säga att det nog är sant att ju mer man skriver om dem, ju mindre rädd blir man.

Roger Hansson har illustrerat boken, som till betydande del utgörs av bilder på zombier.

Roger Hansson

När det gäller zombier är äventyret i Sumpan hans första på temat. Men inte bara "zombiebergare" tjänar på att ha ögon i nacken framöver.

Dan Höjer har nämligen klurat ut en uppföljare som lär intressera en och annan östgöte.

– Den ska handla om Söderköping. Jag läste faktiskt att det är flest dödsfall i Sverige per capita i Söderköping.

Vad den ska heta? Svaret är givet:

– "Döderköping."