Solberga

Måndagen den 19 januari chockades många Solbergabor. På några timmar fälldes över 70 träd i kanten av Solbergaskogen. Sluttningen mot Diamantbacken-Kristallvägen, tidigare klädd med ek och tall, blev ett kalhygge.

Här ska byggherren Reliwe bygga 138 bostäder, i tre femvåningshus. De blir ett tillskott i bostadsbristens Stockholm. Samtidigt är det ännu ett bygge i en hårt förtätad stadsdel, där många grönytor redan har försvunnit. Och många är upprörda över hur de fick informationen – genom lappar på bilar och vid bostäder, tätt inpå start.

– Det är förskräckligt att skogen här inte anses vara med värd och att vi dessutom inte fick information. Jag kom hit på måndagen och såg vad som hänt. Först på onsdagen kom det upp en lapp i vårt hus om projektet, säger Inga-Lill Lönn.

Grävmaskiner fraktar undan de fällda träden, i kanten av Solbergaskogen.

Grävmaskiner fraktar undan de fällda träden, i kanten av Solbergaskogen.

Saga Widlund

En grön lunga

Mitt i träffar henne och några grannar intill byggplatsen, där en grävmaskinist fraktar bort trädstammar och ris. Bakom finns Solbergaskogen, en liten men viktig grön lunga.

– När kommunen gett lov att ta ta den här delen av skogen, vad säger då att man inte tar en annan del i framtiden? säger Gunilla Roxby Cromvall oroligt.

"Solbergaskogen är jättesliten. Den behöver vårdas, inte bli mindre", säger Gunilla Roxby Cromvall.

"Solbergaskogen är jättesliten. Den behöver vårdas, inte bli mindre", säger Gunilla Roxby Cromvall.

Saga Widlund

Hon engagerade sig för skogsbackens bevarande redan 2015. Då antog stadsbyggnadsnämnden ny detaljplan, för att möjliggöra ett bostadsprojekt. Byggherre var markägaren Peab, som planerade 60 bostäder i tre fyravåningshus.

Men Peab kom aldrig till skott. I stället sålde bolaget marken till Reliwe, som fick bygglov i oktober 2025. Kommunen skickade ut en kungörelse till de närmsta fastigheterna men inga överklaganden gjordes. I stället kom nio överklaganden in direkt efter trädfällningarna, formellt för sent.

– Jag har aldrig upplevt en så stor upprördhet i Solberga, konstaterar Inga-Lill Lönn, som tycker att kommunen borde ha informerat bredare och tydligare inför en så stor förändring.

"Borde ha kontaktats"

Från stadsbyggnadskontoret är kommentaren att man följt regelverken. Detaljplanen vann laga kraft 2015 och inför det fick medborgarna information om byggplanerna, skriver Anna Eriksson, chef för bygglovsavdelningen, till Mitt i.

Gunilla Roxby Cromvall är inte nöjd.

– Vi känner oss lurade. Stadsbyggnadskontoret borde ha kontaktat de sakägare som hade synpunkter under detaljplaneprocessen, när ett bygge blev aktuellt igen. Jag tänker driva den frågan mot kommunen.

Vi känner oss lurade.

Mindre hackspett

Dessutom har en anmälan om artskyddsbrott skickats till länsstyrelsen och polisen, eftersom ingen artskyddsinventering gjordes under bygglovsprocessen. Enligt Anna Eriksson krävdes det inte, eftersom det saknas skyddsbestämmelser för trädfällning i detaljplanen.

En del av byggområdet, sett inifrån Solbergaskogen.

En del av byggområdet, sett inifrån Solbergaskogen.

Saga Widlund

Naturskyddsföreningen håller inte med.

– Kommunen är skyldig att säkerställa att det inte finns skyddade arter i ett område innan exploateringen börjar, enligt kunskapskravet i miljöbalken. Att det inte finns några krav om artskydd i detaljplanen betyder inte att kommunen kan åsidosätta reglerna, säger Rebecca Nordenstam, jurist på Naturskyddsföreningen.

Mitt i har sökt Reliwe.

Inget grannehörande behövdes

I oktober 2025 Reliwe fick bygglov för 138 bostäder i tre femvåningshus, i korsningen Diamantbacken-Kristallvägen.

Det är betydligt fler än de bostäder Peab tidigare fått bygglov för i samma område, som är drygt 4 148 kvadratmeter stort.

Reliwes byggplaner är i enlighet med detaljplanen, där ingen begränsning för antalet bostäder anges på plankartan. Därför behövdes inget grannehörande göras innan bygglovet antogs.

När detaljplanen antogs ägde kommunen marken, men den såldes senare till Peab. Sedan sålde Peab marken till Reliwe.

Källa: Stadsbyggnadskontoret

"Jag förstår att man behöver bygga bostäder. Men vi flyttade hit på grund av skogen, som har ett stort värde för både vuxna och barn. Jag tycker att man ska vara rädd om grönområdena i stan", säger Alexandra Linder, som stannar till vid byggplatsen för att prata.

"Jag förstår att man behöver bygga bostäder. Men vi flyttade hit på grund av skogen, som har ett stort värde för både vuxna och barn. Jag tycker att man ska vara rädd om grönområdena i stan", säger Alexandra Linder, som stannar till vid byggplatsen för att prata.

Saga Widlund