Stockholm

Det är dags för lunch på Bergsunds vård- och omsorgsboende. På menyn står ugnsbakad fisk med kokt potatis.

Här har man nyligen börjat laga maten på plats. Men fler förändringar kan vara på väg. När Stockholms stad snart klubbar sitt nya matprogram ska utsläppen från stadens måltider minska med 40 procent till 2030. Alla kommunala verksamheter berörs – även äldreomsorgen.

För att nå dit föreslås mer vegetabilier och mindre kött. En av två huvudrätter ska vara vegetarisk.

Förslaget har utlöst en het politisk debatt.

Anklagelser om “vegan-tvång”

I klipp på sociala medier beskriver Moderaterna förslaget som ett förmynderi och hävdar att det rödgröna styret vill tvinga äldre att bli veganer.

När Andrea Hedin (M) får frågan om formuleringen är rättvis svarar hon:

– I programmet står det att en av två huvudmåltider ska vara vegetarisk. Fram tills att det är preciserat kan varken jag eller de pensionärer som hör av sig tolka det på något annat sätt än att lunch eller middag ska vara vegetariskt.

Från majoritetens sida avfärdas kritiken.

– Det finns inga detaljer om att man måste ha en vegetarisk måltid per dag. Det är rena lögner som Moderaterna sprider, säger miljö- och klimatborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).

Olika vägar till lägre utsläpp

Att stadens måltider påverkar klimatet är det få som ifrågasätter. Men hur utsläppen ska minska råder det delade meningar om.

– Det är helt centralt. Men då måste man jobba med insatser som gör skillnad på riktigt, säger Andrea Hedin.

Hon lyfter bland annat möjligheten att upphandla livsmedel med kortare datum för att minska matsvinnet. Moderaternas gruppledare Christofer Fjellner menar att den offentliga maten redan tyngs av för många politiska mål.

– Den ska vara närproducerad, ekologisk, rättvisemärkt och kravmärkt. Nu ska den också vara klimatvänlig. Den som fokuserar på allt har snart inget fokus. För oss är det viktigaste att maten är god och näringsriktig, säger han.

Andrea Hedin uttrycker det mer drastiskt:

– Sista måltiden i livet ska inte vara linsgryta om man inte vill det.

De äldres egna röster

Tillbaka i matsalen på Bergsund är tongångarna lugnare.

Gunvor rycker på axlarna åt debatten.

– Det spelar väl ingen roll.

Mitonka funderar en stund innan hon svarar:

Vill inte förstöra för barn och barnbarn.

– Man måste anpassa sig. Man vill inte förstöra för barn och barnbarn. Man vill lämna en planet som mår bra efter sig.

För Sylvia är något annat viktigare.

– Det viktiga är att det ser fint ut på tallriken. Jag försöker smaka allt och lite mer vegetariskt är inget bekymmer.

Matstunden är dagens viktigaste aktivitet för många boende, säger områdeschefen Fredrika Bolse. Men hon tror inte att det nya matprogrammet kommer att bli någon stor utmaning.

– Jag ser redan ett generationsskifte där många äter mindre kött och där fler vill ha linser och bönor, säger hon.

Vill väga hälsa tyngre

Matprogrammet har nu varit ute på remiss. I sitt svar skriver stadens äldreförvaltning att hälsoperspektivet behöver väga lika tungt som klimat- och miljöperspektivet, och att balansen i dag upplevs luta något mot miljöfrågorna.

Åsa Lindhagen delar inte den bilden.

– Det är tydligt att maten ska vara god och näringsriktig. Mat som är bra för miljön och mat som är bra för hälsan hänger ofta ihop, säger hon.

Nya krav på tallriken

Det nya matprogrammet är en uppdatering av stadens matstrategi från 2019 och har precis varit ute på remiss.

Utsläppen från stadens upphandlade livsmedel ska minska med minst 40 procent till 2030 jämfört med 2013. Alla verksamheter ska bidra: skola, äldreomsorg och socialtjänst.

Målet om att 70 procent av maten ska vara ekologisk kvarstår, och alla mejeriprodukter ska nu vara ekologiska.

Verksamheterna ska i första hand välja grönmärkt fisk och skaldjur enligt WWF:s fiskguide, i andra hand KRAV- eller MSC-märkt, och i sista hand ASC-märkt.

Ett nytt mål är att måltiderna ska bidra till stärkt livsmedelsberedskap, med ökad efterfrågan på bland annat närproducerat.

Källa: Stockholms stad