Det har blivit några flyttar för Jack Cao.

Hemifrån Hässelby till en kompis soffa i Kristineberg, sen utomlands.

– Eftersom jag inte hade någonstans att bo i Stockholm så fixade jag jobb i Barcelona och flyttade dit. Hyran var 2 500 kronor i månaden så jag blev kvar i några år.

Tillbaka i stan hyrde han ett rum i Solna.

Nu önskar Jack sig något mer stabilt.

– Jag är ändå 27 nu, har fast jobb och har nyss förlovat mig. Det är liksom slutlattjat, man vill slippa flytta runt. Men det känns ganska kört.

Han sparar, men är långt ifrån en kontantinsats. Med bara ett år i Stockholms bostadskö är Jack och hans tjej hänvisade till andrahandsmarknaden. Men det är en djungel av upplägg och fallgropar, berättar han.

– Många boenden är extremt överprissatta. En etta som egentligen kostar 4000-5000 kronor kan lätt ligga ute för 15 000.

Jack Cao tror att fler, enkla bostäder med rimliga hyror är en väg framåt. "Typ som campus, men med skillnaden att man inte ska behöva plugga". Själv har han två jobb.

Malin Lövkvist

Tills vidare bor Jack hemma, precis som var tredje ung stockholmare gör i brist på egen bostad.

– Alltså, jag älskar min familj. Men det är ju ingen framtidslösning. Jag vill flytta så snart det går.

Förvärrar läget

Enligt en mätning från Stockholms Handelskammare gör bostadssituationen att en av tre unga funderar på att lämna huvudstaden.

Stockholms universitet nobbas av studenter av samma skäl.

"Djupt olyckligt", anser Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms Handelskammare.

– Det slår mot ungas drömmar och chanser att förverkliga sig själva. Det slår mot företagen som är helt beroende av kompetensen. I förlängningen slår det mot Stockholms välstånd och utveckling.

Samtidigt rasar byggtakten. 2024 bedöms som mest 7 300 bostäder kunna byggas i regionen.

Det kan ställas mot ett årligt behov om 20 000 inflyttningsklara hem, som länsstyrelsens utvecklingsplan RUFS 2050 fastslagit.

Ingen (!) kommun tänker i år bygga ungdomsbostäder, trots att nästan alla har brist. Huddinge, som enda kommun, planerar för studentbostäder.

Det lär synas på sikt, spår Daniella Waldfogel.

– Om några år är underskottet på bostäder för unga ännu större. Det kommer att skada Stockholm.

Bygga om

Knäckfrågan, hur lösa ungas bostadsbrist, kanske behöver rikta om fokus. Mot det som redan är byggt.

Det är utgångspunkten i statligt finansierade projektet Dela bostad – hem för fler som undersöker hur frågan kan lösas, i alla fall delvis, i befintliga hus.

Att bygga om och ändra planlösningar anses billigt och klimatsmart jämfört med att bygga nytt, och skulle minska beroendet av nyproduktion.

– I samband med renovering skulle man kunna upptäcka den som bor ensam i en trea eller väldigt trångt tillexempel, och matcha och anpassa huset efter de boende, säger Erik Stenberg, arkitekt och lektor på KTH.

"Det är svårt att bygga nytt och billigt. Se på studentbostäderna, de både krymper och blir dyrare. De billiga bostäderna finns i det existerande beståndet", säger Erik Stenberg, arkitekt och lektor vid KTH.

Lars Hoffmann

Olika typer av bo- och byggemenskaper, där hus stöps i de boendes behov, är vanligt i Berlin och även Göteborg är med på tåget.

Tajmingen är rätt för Stockholm, anser Erik Stenberg, nu när tiotusentals lägenheter i stadens miljonprogram måste renoveras samtidigt som byggandet gått i stå. Det skulle gynna unga, menar han.

– Unga är oftast inte de rikaste. De billiga bostäderna finns i det existerande beståndet.

Politiskt känsligt

Enligt Daniella Waldfogel har Stockholms Handelskammare påtalat bostadsbristen och krävt reformer från politiken i över ett decennium. Organisationen har föreslagit ett bredare bostadsbidrag, friare hyressättning och att slopa det skärpta amorteringskravet.

Men enligt Daniella Waldfogel möts de då och nu av dövörat.

Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms handelskammare.

Josefine Bäckström

– Bostadsfrågan har negligeras av regering efter regering. Den måste prioriteras, naglas fast överst på den politiska agendan.

Okej, ni menar att politikerna inte vill ta tag i saken. Varför skulle det vara så?

– För att det är så komplext. Det finns inte ett Alexanderhugg, en palett av reformer behövs genomföras samtidigt. En del av frågorna är i grunden plånboksfrågor, det kommer att slå mot vissa hushåll. Därför är det politiskt känsligt.