Statligt stöd för hyresrätter
Statligt investeringsstöd för hyresbostäder infördes 2016 under S-ledd regering. Idén var fler och billigare lägenheter. Bara byggprojekt som kunde garantera lägre hyror än övrig nyproduktion fick stöd.
3,1 miljarder kronor beviljades till cirka 58 000 hyresrätter och knappt 8 000 studentbostäder. Stödet var dock kritiserat: Ska offentliga medel gå till en massa bostäder som hade byggts även utan stöd? Det blev heller inte särskilt poppis i Stockholm, i stället beviljades stöd främst i Kronoberg, Södermanland och Kalmar.
Stödet avvecklades av de borgerliga partierna 2021. Hyresgästföreningen vill att det återinförs men i form av statliga bygglån.
+ Stort tillskott av hyresbostäder med lägre hyror än vanlig nyproduktion.
– Ansågs ineffektivt och dyrt. Blev främst populärt utanför storstäderna.
Startlån för första bostaden
Att köpa bostad är en omöjlighet för många stockholmare, inte minst på grund av kontantinsatsen. Den som vill köpa en etta kan räkna med att behöva skjuta in flera hundra tusen kronor.
Som ett sätt att underlätta köpet av en första bostad föreslår en ny utredning att man ska kunna låna tio procent av bostadens värde, upp till 250 000 kronor, av staten. Bolånetaket på 85 procent överskrids därmed. Belåningsgraden kan som mest bli 95 procent. Det skulle krävas kontantinsats på fem procent.
Liknande förslag har förts fram av organisationer och bostadsbolag.
+ Fler unga får råd att köpa bostad. Kan avlasta köer till hyresrätter.
– Risk för prisökning på bostadsrätter. Svårt kontrollera om sökande har behov av lån.
"Finlands-metoden"
"I Stockholm tar det flera decennier att få en hyreslägenhet. I Helsingfors tar det tio minuter", så lanserade tankesmedjan Timbro förslaget att följa finska modellen med fri hyressättning. Det innebär att hyresvärden bestämmer hyran. Det ihop med att det byggts mycket har gjort det relativt enkelt även för unga finnar att få bostad.
Reformen var kontroversiell och ledde till högre hyror när den genomfördes på 90-talet. Nu gör överskottet på bostäder att hyreshöjningarna hålls tillbaka.
Här hemma vill Moderaterna se fri hyressättning i nyproduktion, en light-version av finska modellen alltså, Socialdemokraterna är emot.
+ Kan öka omsättningen på bostadsmarknaden och göra det lättare att få bostad. Motiverar byggherrar vilket kan öka byggtakten.
– Risk för höjda hyror. Minskad trygghet för hyresgäster. Dyrt, Finland lägger betydligt mer pengar på bostadsbidrag jämfört med Sverige.
Lägre byggkrav i nyproduktion
Med målet att få fart på byggandet av studentbostäder har Boverket lagt fram förslag på hur man kan slippa krångel och luckra upp vissa byggkrav.
80 procent av lägenheterna i ett nytt hus ska kunna undantas från lagkrav om tillgänglighet för fysiskt funktionsnedsatta. Lägre krav kopplat till solljus och skydd mot buller ingår också i förslaget liksom att minsta area per bostad sänks från 16 till 13 kvadratmeter. Remissrunda pågår.
Nya byggregler kan snart införas för bostadsbyggande generellt. Ett krav som kan skrotas är miniminivån på 2,40 i takhöjd för bostäder.
+ Lägre byggkostnader (sju procent enligt utredningen). Plats för fler bostäder per byggrätt.
– Sämre inomhusmiljö. Trångt. Främjar byggandet av små lägenheter. Kan ses som diskriminerande.
Bygga fler "Stockholmshus"
Projektet Stockholmshusen, en slags allmännyttig massproduktion, initierades av Socialdemokraterna 2014 med målet att få fram 5 000 billiga hyresrätter. "Helt nödvändigt för att ungdomar ska kunna få bostad", sa stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog då.
Genom att producera stora volymer hus som ser likadana ut pressas byggtider och kostnader ned. Husen har exempelvis inte gemensamma tvättstugor och källarförråd. Hyrorna i Stockholmshusen är i snitt 20 procent lägre än i annan nyproduktion i Stockholm.
Hittills har modellen genererat 3 900 bostäder, en del av dem i planeringsfasen, i stadsdelar som Farsta, Älvsjö, Västertorp och Tensta.
+ Billigare bostäder. Kortare produktionstid.
– Har fått kritik för att byggas i redan hyresrättstäta områden. Anses vara "normerande" och sakna utvecklingspotential.
Notera att argumenten för och emot (+/-) är argument från den allmänna debatten som sammanställts av Mitt i.
Bostadsbristen akut för unga – ”Ganska kört”
En av tre unga stockholmare funderar på att lämna stan på grund av bostadsbristen.
Hur ska fler få någonstans att bo i en tid då byggandet tvärnitat i kommunerna?
Är det rentav dags att fokusera om?
Det har blivit några flyttar för Jack Cao.
Hemifrån Hässelby till en kompis soffa i Kristineberg, sen utomlands.
– Eftersom jag inte hade någonstans att bo i Stockholm så fixade jag jobb i Barcelona och flyttade dit. Hyran var 2 500 kronor i månaden så jag blev kvar i några år.
Tillbaka i stan hyrde han ett rum i Solna.
Nu önskar Jack sig något mer stabilt.
– Jag är ändå 27 nu, har fast jobb och har nyss förlovat mig. Det är liksom slutlattjat, man vill slippa flytta runt. Men det känns ganska kört.
Han sparar, men är långt ifrån en kontantinsats. Med bara ett år i Stockholms bostadskö är Jack och hans tjej hänvisade till andrahandsmarknaden. Men det är en djungel av upplägg och fallgropar, berättar han.
– Många boenden är extremt överprissatta. En etta som egentligen kostar 4000-5000 kronor kan lätt ligga ute för 15 000.
Jack Cao tror att fler, enkla bostäder med rimliga hyror är en väg framåt. "Typ som campus, men med skillnaden att man inte ska behöva plugga". Själv har han två jobb.
Malin Lövkvist
Tills vidare bor Jack hemma, precis som var tredje ung stockholmare gör i brist på egen bostad.
– Alltså, jag älskar min familj. Men det är ju ingen framtidslösning. Jag vill flytta så snart det går.
Förvärrar läget
Enligt en mätning från Stockholms Handelskammare gör bostadssituationen att en av tre unga funderar på att lämna huvudstaden.
Stockholms universitet nobbas av studenter av samma skäl.
"Djupt olyckligt", anser Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms Handelskammare.
– Det slår mot ungas drömmar och chanser att förverkliga sig själva. Det slår mot företagen som är helt beroende av kompetensen. I förlängningen slår det mot Stockholms välstånd och utveckling.
Samtidigt rasar byggtakten. 2024 bedöms som mest 7 300 bostäder kunna byggas i regionen.
Det kan ställas mot ett årligt behov om 20 000 inflyttningsklara hem, som länsstyrelsens utvecklingsplan RUFS 2050 fastslagit.
Ingen (!) kommun tänker i år bygga ungdomsbostäder, trots att nästan alla har brist. Huddinge, som enda kommun, planerar för studentbostäder.
Det lär synas på sikt, spår Daniella Waldfogel.
– Om några år är underskottet på bostäder för unga ännu större. Det kommer att skada Stockholm.
Bygga om
Knäckfrågan, hur lösa ungas bostadsbrist, kanske behöver rikta om fokus. Mot det som redan är byggt.
Det är utgångspunkten i statligt finansierade projektet Dela bostad – hem för fler som undersöker hur frågan kan lösas, i alla fall delvis, i befintliga hus.
Att bygga om och ändra planlösningar anses billigt och klimatsmart jämfört med att bygga nytt, och skulle minska beroendet av nyproduktion.
– I samband med renovering skulle man kunna upptäcka den som bor ensam i en trea eller väldigt trångt tillexempel, och matcha och anpassa huset efter de boende, säger Erik Stenberg, arkitekt och lektor på KTH.
"Det är svårt att bygga nytt och billigt. Se på studentbostäderna, de både krymper och blir dyrare. De billiga bostäderna finns i det existerande beståndet", säger Erik Stenberg, arkitekt och lektor vid KTH.
Lars Hoffmann
Olika typer av bo- och byggemenskaper, där hus stöps i de boendes behov, är vanligt i Berlin och även Göteborg är med på tåget.
Tajmingen är rätt för Stockholm, anser Erik Stenberg, nu när tiotusentals lägenheter i stadens miljonprogram måste renoveras samtidigt som byggandet gått i stå. Det skulle gynna unga, menar han.
– Unga är oftast inte de rikaste. De billiga bostäderna finns i det existerande beståndet.
Politiskt känsligt
Enligt Daniella Waldfogel har Stockholms Handelskammare påtalat bostadsbristen och krävt reformer från politiken i över ett decennium. Organisationen har föreslagit ett bredare bostadsbidrag, friare hyressättning och att slopa det skärpta amorteringskravet.
Men enligt Daniella Waldfogel möts de då och nu av dövörat.
Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms handelskammare.
Josefine Bäckström
– Bostadsfrågan har negligeras av regering efter regering. Den måste prioriteras, naglas fast överst på den politiska agendan.
Okej, ni menar att politikerna inte vill ta tag i saken. Varför skulle det vara så?
– För att det är så komplext. Det finns inte ett Alexanderhugg, en palett av reformer behövs genomföras samtidigt. En del av frågorna är i grunden plånboksfrågor, det kommer att slå mot vissa hushåll. Därför är det politiskt känsligt.
Om några år är underskottet på bostäder för unga ännu större. Det kommer att skada Stockholm.
Stockholms bomarknad i siffror
822 372 står i kö hos Stockholms bostadsförmedling
13 074 hyresrätter förmedlades 2023, och...
5 831 bostäder för unga/studenter
20 år i kön är snittet för en hyresrätt på Södermalm
4 år är kötiden i Salem
10 procent av unga stockholmare avstår/tvekar inför att skaffa barn på grund av bostadsfrågan
50 procent – så mycket ökade antalet annonser på andrahandssajten Qasa ifjol
15 000 är medianhyran för en andrahandsbostad i Stockholm
345 829 kronor är kontantinsatsen, i snitt, för en etta i Stockholms kommun
Stockholms bostadsförmedling, Stockholms handelskammare, Hypoteket, Blocket
"Många kompisar har flyttat från stan, till Malmö, Åre eller utomlands. Men mitt liv är här", säger Jack Cao, 27 som tillfälligt bor hos sin mamma på Kungsholmen. Han har fast jobb som hantverkare och jobbar extra i en smyckesbutik i Gamla stan. Nyligen förlovade han sig. "Det som saknas för att bli vuxen på riktigt är en bostad".
Malin Lövkvist