Fem killar och en tjej räcker upp handen. De tillhör de utvalda i klassen, de som passerade den första gallringen i januari då alla födda 2007 fick fylla i ett enkelt webbformulär.
Nu ska de infinna sig på Plikt- och prövningsverket i Värtahamnen, med start i maj, för att visa vad de går för.
6 795 jämnåriga från länet gör dem sällskap – det största uttaget sedan värnplikten återaktiverades 2017.
– Jag blev chockad, jag trodde inte jag skulle bli vald. Men nu ser jag det som en möjlighet att förbättra mig själv, säger Nils Strid som läser ekonomiprogrammet på Midsommarkransens gymnasium.
– Jag tror att mångas inställning har ändrats den senaste tiden, eftersom det nu kan bli krig i vår närhet, säger Malte Lindén, Ekerö. Till vänster Nils Strid från Hägersten och till höger Isak Sjöborg, Täby.
Stefan Källstigen
Han har, precis som de andra i den utvalda gruppen, blandade känslor inför mönstringen.
– Jag ogillar krig starkt. Men jag har ändå alltid tänkt att jag vill försvara Sverige. Det som gör mig skeptisk är att jag inte vill åka iväg och försvara ett land som jag inte har en relation till, säger Nils Strid.
Ökad stridsvilja
Joel Bastos håller med.
– För några år sedan var jag mer taggad. Det var innan Sverige gick med i Nato, säger han.
En undersökning bland årets 18-åringar visar samma sak, att viljan att inta en stridande roll minskar med avståndet från Sverige.
Stridsviljan har totalt sett ökat det senaste året. Men bara 37 procent vill vara med och försvara andra Nato-länder med vapen i hand – mot 57 procent som vill strida för Sverige.
Linnea Turevi, Vårby, är den enda tjejen i klassen som tagits ut till mönstring. "Jag har blandade känslor, men det vore en liten besvikelse om jag inte går vidare", säger hon.
Stefan Källstigen
– Samtidigt är det ju troligare att det blir krig i ett grannland än i Sverige, konstaterar Linnea Turevi.
Och det är den känslan som inte går att skaka av sig. Att lumpen kan bli blodigt allvar.
Kan vara en trygghet
– Det är det enda man hör på nyheterna. Det är en helt ny situation. Hela Nato rustar upp. Självklart blir man oroad, säger Nils Strid.
Fler talar om rädslan: Man vill ju inte vara i krig, som Isak Sjöborg säger.
Samtidigt kan det vara en slags trygghet att ha gjort lumpen, resonerar han.
– Då vet man i alla fall vad man ska göra om kriget kommer.
Ingen i gruppen tycker att krig känns det minsta spännande. Det kanske romantiseras på sociala medier. Och alla killarna är uppvuxna med krigsspelen Call of Duty och Fortnite. Men verkligheten är något annat.
– Man får vara rätt galen om man skulle vilja ha krig på riktigt, säger Joel Bastos.
Joel Bastos (närmast kameran) tror inte att ett verkligt krig är något som lockar någon vettig människa.
Stefan Källstigen
"Öppnar dörrar"
Just nu är det inte så mycket de sex klasskamraterna kan göra åt saken. De är alla inställda på att göra sitt bästa under mönstringen.
– Eftersom jag tagit mig dit vill jag gärna visa så bra resultat som möjlig, säger Malte Lindén från Ekerö.
Att göra lumpen är ju bra för ens cv och kan öppna flera dörrar i framtiden, påminner Viktor Lindgren.
Och som flera av killarna säger: Det skadar inte att bli lite mer disciplinerad.
– Pappa har gjort lumpen och pratar en hel del om det. Att man lär sig bädda sängen och sköta sig. Det kan nog spilla över till andra delar av livet. Det ska bli roligt att se vad jag går för, säger Joel Bastos.
Så ska Stockholm försvaras om det blir krig
De är specialister på strid i bebyggelse och kan röra sig snabbt med sina bepansrade fordon. Vid ett militärt angrepp mot Sverige är det Anton från Åkersberga och Samuel från Värmdö som har jobbet att försvara Stockholms län.
Ur högtalarna dånar glad klubbmusik och ena väggen pryds av en stor svensk flagga. Mellan hopträngda militärfordon pilar grönklädda soldater, några med verktyg i händerna, andra med automatkarbiner och stridsvästar.
Fram till förra året var detta en vanlig, civil industrihangar i utkanten av Upplands-Bro. Nu är jättehallen en del av Sveriges militära upprustning och en viktig pusselbit i det nya försvaret av Stockholms län.
– Vi har fått hyra in oss här eftersom vårt eget område inte längre räcker till, säger överste Martin Johansson, chef för den nya Livgardesbrigaden i Kungsängen.
Brigadchefen överste Martin Johansson är ansvarig för att bygga upp den nya Livgardesbrigaden.
Angie Gray
Livgardesbrigaden fick sitt slutliga klartecken i december genom 2024 års försvarsbeslut och ska nu byggas upp till full stridsförmåga fram till 2030. Huvuduppgiften är att försvara Stockholms län vid ett militärt angrepp.
Säkra hamnar och flygplatser
– Framförallt ska vi säkra viktig infrastruktur som infartsportar, hamnar, flygplatser och energiförsörjningen. Innerstaden försvaras primärt av andra. Det vi tillför är en rörlighet som gör att vi kan sättas in där behovet är som störst, säger Martin Johansson.
Brigadens specialitet är strid i bebyggelse. På Livgardets skjutfält i Kungsängen finns en särskild övningsstad uppbyggd för ändamålet.
Att öva strid i bebyggelse är det roligaste, tycker soldaterna vi pratar med. "Det är ett skäl till att många söker sig hit". Bild från en tidigare övning.
Tuva Durgé/ Försvarsmakten
– Där övar vi hur man rör sig i korridorer, hur man går in i i ett rum och uppför trappor. Man kommer väldigt nära motståndaren, man kan höra minsta viskning, berättar Samuel Brooks, 20, från Värmdö, kontraktsanställd skyttesoldat sedan ett halvår tillbaka.
Det är också en av anledningarna till att många söker sig till den nya brigaden, berättar kollegan Anton Rebas, 22, från Åkersberga.
– Det är det allra roligaste, att öva strid i bebyggelse. Det är mer komplicerat än i skogen, man måste hålla koll på fler våningsplan, säger Anton Rebas.
Båda trivs mycket bra med sitt jobb, där teknikutvecklingen nu går snabbt. Anton Rebas har nyligen påbörjat en drönarutbildning. Bataljonen håller också på och testar en ny markrobot som kan transportera sårade.
Oscar Östberg, värnpliktig stridsfordonsförare, kontrollerar att utrustningen inne i pansarterängbilen modell 300 sitter stadigt.
Angie Gray
Totalt några tusen
– Det är väldigt kul, med konstant utveckling, varje dag är väldigt olika. Och man känner att jobbet behövs, mer än på länge, säger Samuel.
En brigad består egentligen av cirka 5 000 soldater, men än så länge är det bara den första motoriserade skyttebataljonen med drygt tusen soldater som är på plats.
Så småningom kommer fler skyttebataljoner, ledningsfunktioner, artilleri, luftvärn, ingenjörer och logistikförband att tillföras. I dagsläget finns det totalt några tusen soldater – inklusive Hemvärnet och Livbataljonen – som kan mobiliseras i en akut krigssituation.
Räcker det för att försvara Stockholm?
– Än så länge är vi under uppbyggnad och för varje dag blir vi bättre och farligare för en angripare. Man ska också se det i ett Natoperspektiv. Dessutom kan enheter från andra delar av Sverige skickas hit om det behövs, säger Martin Jonansson.
Anton Rebas, 22, från Åkersberga och Samuel Brooks, 20, från Värmdö är anställda för att försvara Stockholm i den nystartade Livgardesbrigaden.
Angie Gray
Anton Rebas och Samuel Brooks är inte oroliga.
– Jag skulle säga att vi är ganska välövade, säger Anton.
– Om det blir skarpt läge? Då åker vi till jobbet, säger Samuel.
I ett skarpt läge? Då åker vi till jobbet.
Den nya Livgardesbrigaden
Livgardesbrigaden i Kungsängen fanns redan tidigare under 1900-talets andra hälft men lades ner år 2000 när det Svenska försvaret skars ner.
Nu ska brigaden byggas upp igen fram till 2030. Huvuduppgiften är att försvara Stockholms län.
Parallellt med Livgardesbrigaden finns också Livbataljonen, ett insatsförband med uppgiften att skydda Stockholms innerstad och som även sköter högvakt och parad till häst och till fots.
Båda förbanden är specialister på strid i bebyggelse. Livgardesbrigaden är i högre grad motoriserad och kan röra sig över större ytor.
Källa: Försvarsmakten
Anton Rebas, 22, från Åkersberga och Samuel Brooks, 20, från Värmdö är anställda för att försvara Stockholm i den nystartade Livgardesbrigaden.
Angie Gray