Varnar. Fartguppen försämrar framkomligheten för ambulanser och akutläkarbilar, menar Thomas Lennholm som är enhetschef för regionens akutläkarbilar. Foto: Pekka Pääkkö

Blåljuschefens varning: "Fartguppen sinkar ambulanserna"

Stockholms stads satsning på fartgupp är hinder även för akutbilar och ambulanser. I höstas kvaddades två akutläkarbilar under utryckning – med följden att livshotande sjuka patienter fick vänta längre på hjälp.

  • Publicerad 20:50, 15 jan 2021

I år ska Stockholms stad bygga 150 nya farthinder.

Syftet är att tvinga bilisterna att hålla hastigheten, och därmed förbättra trafiksäkerheten för alla trafikanter. Men fartguppen har en baksida.

– Vi som kör ambulanser och akutläkarbilar behöver köra fortare än 30 kilometer i timmen, och när fartguppen blir fler blir det svårare och svårare för oss att ta oss fram, säger Thomas Lennholm, enhetschef för akutläkarbilarna i Region Stockholm.

Två olyckor i höstas

Under hösten 2020 skedde två olyckor där akutläkarbilar fick avbryta utryckningar efter att de kvaddats när de kört över fartgupp. En på Sandhamnsgatan, den andra på Söder Mälarstrand.

I båda fallen slutade det med en spräckt vindruta och utlösta krockkuddar. I det ena fallet skadades akutläkarbilens underrede så allvarligt att motorbalken spräcktes, och en vårdpersonal fick opereras för kotkompression.

– Det här är två exempel där en akut och livshotande sjuk patient inte kunde få adekvat hjälp för att stadens hinder förstört fordonen, säger Thomas Lennholm.

Längre tid för utryckning

Under vecka 52, i slutet av förra året, var medianframkörningstiden för ambulanserna i Stockholms län 14 minuter och 7 sekunder. Det är en bra bit över regionens mål om att ligga under 12 minuter.

Enligt Thomas Lennholm går utvecklingen åt fel håll, och han menar att fysiska farthinder och indragna körfält är en starkt bidragande orsak.

– Senast 2019 fick vi 10 nya ambulanser och det borde synas på siffrorna, men det går ändå åt fel hål. Jag tror att siffrorna beror på en försämrad framkomlighet rent generellt.

Helldén: "De är nödvändiga"

Trafikborgarrådet Daniel Helldén, som är den högst ansvarige politikern för trafikfrågor i Stockholm, säger till Mitt i att han förstår blåljuspersonalens kritik.

– De har rätt i att fysiska farthinder påverkar utryckningsfordon, och jag önskar att vi inte hade behövt sätta upp dem. Men vi gör det här för att människor inte ska skadas och behöva hjälp av vården.

Daniel Helldén säger att han hellre skulle vilja sätta upp fartkameror istället för att bygga farthinder.

– De har väldigt bra effekt och är betydligt billigare än dynamiska farthinder. Men där säger staten, genom Trafikverket, nej till oss, säger Daniel Helldén.

Akutläkarbil, /Thomas Lennholm Enhetschef capio läkarbilar Foto: Pekka Pääkkö

150 fartgupp

Under 2021 ska Stockholms stad bygga 150 nya fysiska farhinder runt om i staden.

Det handlar om avsmalnade körbanor, upphöjda övergångsställen och framför allt så kallade busskuddar. De är utformade så att bussar och andra fordon med brett mellan hjulen kan passera, medan vanliga bilar måste köra över guppet.