Jordkällare och lite 40-tal. Så tycker trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M) att det luktar när vi besöker den 77 år gamla Brommadepån.

– Och nu blir det nytt och fräscht, inflikar driftchefen Petrus Sarmento.

Frågan om vad som ska hända med Brommadepån har dryftats i åratal, men nu ser staden och regionen ut att ha nått en lösning. Den går ut på att den nuvarande depån ska rivas och på sikt ersättas med bostäder. Under jord byggs i stället en ny depå inom samma fastighet.

https://www.mitti.se/nyheter/oviss-framtid-for-tagdepan-i-alvik/repshw!iruQTxpmUbzv2j1@OzhDeA/

Ett planeringsbeslut i ärendet klubbades vid trafiknämnden häromveckan.

– Pengar är avsatta. Nu ska vi sätta de mer detaljerade planerna om rivning, marksanering och hur det ska byggas, säger Kristoffer Tamsons.

Enligt honom har regionen och staden varit sams hela tiden. Men det är mycket som ska klaffa när man tar sig an investeringar av den här storleken.

– Det har behövts tittas på olika alternativ, vridas och vändas på, utredas och analyseras mycket gemensamt. Det tar tid, men så småningom måste det bli verkstad också. Det är det som vi nu vill att det ska bli.

Ambitiös tidsplan

Har man äntligen kommit överens kan ribban lika gärna läggas högt. Planen för när den nya depån under jord ska vara på plats är ett sådant exempel.

– Om allting rasslar på skulle det här kunna vara klart någon gång 2025, säger Tamsons.

Hur realistiskt är det?

– Det är en realistisk tidsplan som är ambitiös, men den bygger på att vi inte stöter på patrull på vägen.

När nya hus kan börja ploppa fram ovanpå depån är däremot en senare fråga. Varken tidsramarna eller antalet bostäder är spikade i detta skede.

Bromma stadsdelsnämnds ordförande Johan Paccamonti (M) hyser dock en och annan förhoppning om gestaltningen av området.

– Jag tror att man kan bygga mycket snygga lägenheter som över tid binder ihop den bebyggelse som präglar Alvik ner mot vattnet, men som kanske gradvis också anknyter till bebyggelsen i Traneberg.

Han tror att det går att få till relativt tät bebyggelse.

– Här tar man väldigt lite grönområden i anspråk, det är en helt bebyggd yta från början. Så här tror jag att man skulle kunna titta på att bygga stad.

Närheten till såväl innerstaden som kollektivtrafiken talar både Paccamonti och Tamsons entusiastiskt om. De diskuterar byggplanerna med värme, raka motsatsen till hur det har låtit när det gäller en del förtätningsprojekt i stadsdelens villaområden eller regeringens planer för ett visst flygfält.

Är det här ett sätt att skifta lite fokus från samtalet om Bromma flygplats?

– Nej. Vi vill ju bidra i alla stadsdelar till att det byggs nya bostäder och det är klart att man ska göra det i Bromma också. Då blir det här ett så bra exempel på hur man kan bedriva stadsutveckling, där vi både kan få till mycket nya bostäder och se till att det går i samklang med hur stadsdelen i sig är utvecklad, säger Johan Paccamonti.

Kristoffer Tamsons medger att han kommer att sakna den gamla spårvagnshallen.

– Det finns väl alltid en skönhet över en depå, men jag vet också att jag kanske är en av få stockholmare som verkligen tycker det.