Troligen är det bäverns verk, de fällda träden i Bällstaån. Bromstensbon Petra Lynes, Bromsten, hade dock aldrig sett bävern i aktion, fram till i tisdagen den 2 februari. Då, under kvällspromenaden på gångvägen vid ån med hunden, dök det lilla viltet upp.

I åns mörka vatten simmade bävern fram.

– Jag har hittills bara sett spår av dem, men aldrig någon livs levande bäver, konstaterar Petra Lynes.

Petra säger att hon värnar om både vilt och natur. Men hon är fundersam över de träd som sedan en tid ligger fällda i åns vatten.

– Varför sattes inte skydd på alla träd efter förra årets skadegörelse på fina träd längs åkanten?

Ny belysning

Under senhösten gjordes gångvägen i ordning med belysning. Men många träd lämnades oskyddade, utan nät.

Petra Lynes ser gärna att träden vid å-kanten skyddas mot viltet.

– Jag tycker att det är oansvarigt av kommunen. Varför inte skydda alla träd?, säger Petra Lynes.

Petra Lynes hoppas att staden gör något åt situationen på den här platsen vid Bällstaån.

– Om staden planterar nya träd hoppas man ju att träden får stå där några år. Då vore det bra att skydda de träd man vill bevara.

Ökar i antal

Tommy Tuvunger, skadedjurssamordnare på trafikkontoret i Stockholms stad, har inte hört att bäver skulle vara ett problem just i Bällstaån. Men att bävern ökar i antal i Stockholm är Tommy Tuvunger väl medveten om.

– Problematiken har ökat i hela stan. Vi gör en del för att decimera beståndet, annars skulle det bli en ohållbar situation, bävern har inga naturliga fiender, vi måste hjälpa naturen.

Ser du behov av att skydda fler träd?

– De träd som är skyddsvärda ska man skydda, men man kan inte skydda allt, det skulle bli ohållbart ekonomiskt. Oavsett om du skyddar träd på en plats så tar bävern andra träd. Då är det bättre att hägna in de värdefulla träden så att bävern styr mot de dåliga träden.