En stor del av våra jordbruksgrödor är beroende av insektspollinering. Så vi kan tacka de flitiga bina för att vi har mat på bordet.

Men en tredjedel av våra 270 vildbiarter är på väg att försvinna.

Barnen på Skatboets förskola i Hägersten gör sitt till för att hjälpa dem att överleva. De har satt upp biohotell och anlagt blomsterrabatt, i samarbete med Stockholms biodlarförening.

Och den här dagen är en av grupperna på studiebesök i föreningens bigård i Vinterviken.

Inte rädd

Som små astronauter i sina skyddsdräkter inspekterar de bikuporna, honungsslungan och alla redskap som behövs för att sköta bina.

– Det är kul att få se bina, säger Nancy Lee, fem år.

Och hon är inte rädd att bli stucken.

– Nej, jag tror att de är snälla. Bina sticker inte om man inte är dum mot dem, säger hon.

Till skillnad från vildbina, som är solitärer, är dessa bin sociala och lever i samhällen. Och här lever de gott, med trädgårdar och kolonilotter inpå knuten.

Sören Jonsson från biodlarföreningen har tagit fram en ram med vaxkaka och bin ur en kupa och placerat den i en låda med glasväggar, så att bina kan närstuderas utan att de flyger iväg.

Han förklarar att arbetarbina är honor som har till uppgift att samla nektar, medan drönarna är hanar som parar sig med drottningen. Det finns bara en drottning i kupan och hon lägger ägg i varje cell i vaxkakan.

– Runt henne finns tio bin som matar henne, berättar han.

Intresset för biodling har ökat på senare år.

Stefan Källstigen

Rökpusten lugnar

På hösten är vaxkakorna fulla med nektar som bina tänkt ha för att överleva vintern – men de snuvas på sin skörd. Ramarna placeras i slungan och honungen lägger vi människor beslag på. Bina får i stället sockerlösning att leva på.

Bina är dock inte helt nöjda med att kupan öppnas. Då åker rökpusten fram, som puffar lite rök som lugnar bina så att de kryper ner igen. Alla barn får förstås prova rökpusten.

Intresset för biodling har ökat under 2000-talet. Det finns omkring 1 600 organiserade biodlare i Sverige.

– Men de flesta biodlare har det som hobby i villaträdgården. Vi märker att intresset från allmänheten är stort, våra kurser är fullbokade, säger Elis Johansson i Stockholms biodlarförening.

Han är glad över samarbetet med stadsdelsförvaltningen, som gjort det möjligt att köpa in skyddsdräkter i barnstorlek så att de kan ta emot barn i bigården.

– Biodling är ju nära kopplat till vårt ekologiska system, och vi vill skapa återväxt inom biodlingen. Om barnen får en positiv syn på bin och insekter så är det en bra grund för att inte godta beslut som går emot den biologiska mångfalden.

Lönen för binas möda är honung, och den får de inte behålla. Elis Johansson förklarar att bina får annat att äta i stället.

Stefan Källstigen

Svårt överleva

Matbrist, bekämpningsmedel och klimatförändringar är de största hoten mot binas överlevnad.

Ängar med en stor mångfald av blommande växter är sällsynta numera, medan åkrar och skogsplanteringar blivit desto vanligare.

Bekämpningsmedel gör att arbetsbinas förmåga att hitta och samla pollen och nektar försvagas.

Elis Johansson tipsar om att man kan försöka se till att ha blommande växter hela säsongen, framför allt i början av sommaren, för att hjälpa bina.

– Och undvik alla former av bekämpningsmedel, säger han.