Skärholmen

Vårdbiträdet Iham Halim stryker en äldre kvinna på ryggen samtidigt som de tillsammans läser tidningen i vardagsrummet på Sätra vård- och omsorgsboende. Från tv:n strömmar jazzmusik och i en soffa en bit bort gungar en annan boende i takt med musiken och pratar gamla minnen med undersköterskan Anna Polupanova.

Både hon och Iham Halim jobbade tidigare 75 procent men har nu heltidstjänster. Det har gjort stor skillnad.

– Jag är ensamstående mamma till två barn och när jag jobbade 75 procent hade jag svårt att försörja oss, säger Iham Halim.

För att få ihop tillvaron var hon tvungen att sätta upp sig på extra arbetspass där hon blev inringd med kort varsel, ofta samma dag. Det gjorde det svårt att planera in läkarbesök eller möten med skolan.

– Det var jättestressande. Att få jobba heltid har förändrat allt, nu är ekonomin bra så att jag kan försörja min familj och planera vårt liv. Nu känner jag mig trygg och både jag och mina barn är jätteglada, säger hon.

Heltid blev norm

Deltidstjänsterna inom äldreomsorgen har länge varit en stridsfråga för anställda inom vården, och i maj 2024 beslutade den rödgröna majoriteten att införa heltid som norm för alla anställningar i staden. Nu har Skärholmen den högsta andelen heltid i staden på 91 procent, lägst har Kungsholmen med knappt 65 procent och snittet i Stockholm är drygt 83.

– Det ger våra äldre bättre kvalitet och trygghet, men framförallt ger det våra medarbetare goda och trygga villkor, vilket är centralt för en stor arbetsgivare som Stockholms stad, säger Emilia Bjuggren (S) finansborgarrådskandidat i Stockholm.

Heltidstjänsterna har, enligt Andreas Thorstensson, äldreomsorgschef i Skärholmen, möjliggjorts dels genom ett tidsbegränsat statsbidrag, dels genom att de anställdas scheman har optimerats. Och det är enligt honom ingen risk att heltiderna försvinner när statsbidraget upphör.

Anna Polupanova tycker arr det är bra att de nu har mer tid att lyssna och prata med de äldre.

Saga Widlund

Mer tid med äldre

Heltidstjänsterna innebär också att personalen kan ägna mer tid till samtal med de äldre, promenader och olika aktiviter.

– Vi ser att de mår bra när vi kan vara med och spela pingis eller lyssna på gamla låtar och då mår även anhöriga bra, säger Anna Polupanova.

Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen kommer det att behövas ytterligare 50 000 anställda inom äldreomsorgen i Sverige till år 2030, för att möta den åldrande befolkningen. Samtidigt är det på många håll svårt att hitta personal. Men några sådana svårigheter har de inte märkt i Sätra, enligt enhetschefen Annelie Birath.

– Många pratar gott om oss, så vi har alltid många som söker jobb här. Det är också många med det här yrket som bor i området, säger hon.

I Ekots inslag om rapporten nämndes olika åtgärder som skulle kunna frigöra resurser inom äldreomsorgen som exempelvis automater som ska kunna dela medicin och att kameror delvis ska kunna ersätta nattbevakning. Men det är inget som varken anställda eller chefen på Sätra vård- och omsorgsboende vill se.

– Jag tror inte det skulle bli bra på vår avdelning, de behöver människor, säger Anna Polupanova.