Förra veckan körde en bil på en älg på Arningevägen, i höjd med Okvista. Inga personer skadades allvarligt, men bilen behövde bärgas från platsen.

Sträckan saknar viltstängsel, trots att vägen korsar en känd vandringsled för ett flertal djur. Anders Brismo, samordnare på Nationella Viltolycksrådet (NVR) Norrort, bekräftar att leden är olycksdrabbad.

– Man ser generellt fler olyckor där djuren har sina vandringsleder. Men det är en svår fråga, djuren har ju gått där sedan urminnes tider, ska man då blockera av det? Någonstans måste de ju gå.

Anders Brismo under en annan insats.

Anders Brismo under en annan insats.

Privat

Det är Trafikverket som har ansvaret för att sätta upp viltstängsel, något som man valt att inte göra här. Istället har man nu slagit upp skyltar som varnar för vilt i området.

– Om man ser de här skyltarna är det viktigt att faktiskt sakta ner. Vi vill göra vad vi kan för att förhindra de här olyckorna såklart.

Enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet har det i Vallentuna kommun inträffat 202 viltolyckor under 2025 varav lejonparten, 145 stycken, utgörs av kollision med rådjur. Det är en ökning från 2024, då 176 olyckor noterades under hela året.

Viltstängsel i landet

Ungefär 800 mil av Sveriges allmänna vägnät är instängslat. Enligt Maria Bergslind, strategisk planerare på Trafikverket, finns det flera anledningar till varför viltstängsel inte alltid kan vara lösningen.

– Det kan i vissa fall leda till att man bara förflyttar problemet någon annanstans, och så kan det försvåra för djur men också för människor att ta sig fram. Sen beror mycket på hur själva vägen ser ut, om den är lämpad för stängsel.

Ett alternativ för att säkra vägarna från vilt kan vara så kallade faunapassager. De kan se ut på olika sätt, men ett exempel är "ekodukter", en bro över bilvägen anpassad för djur.

Ett annat alternativ till viltstängsel är ett varningssystem, som varnar bilförare med en varningslampa om djur vistas nära vägen – som en järnvägsövergång utan bommar.

Köttet blir till skolmat

Älgen inblandad i krocken på Arningevägen dog inte av kollisionen, utan blev avlivad av eftersöksjägare.

– Vi fick hjälpa den till andra sidan molnen, så att säga. Det är bättre än att den dör av sina skador, säger Anders Brismo.

Eftersom älgen dog på kommunens mark är det deras ansvar att omhänderta det. I linje med deras projekt, "Vilda Vallentuna", transporteras älgen till en slaktare, som bedömer kvaliteten på köttet. Om det visar sig dugligt styckas det och skickas till Vallentuna kommun, för att återanvändas.

– Det blir till styckdetaljer eller köttfärs, som kommunen tar tillvara på olika sätt. Det kan serveras som skolmat till exempel.

Kör du på ett djur i trafiken har du en skyldighet att underrätta polisen. Att inte göra det räknas som smitning, vilket är straffbart och belagt med böter.