Stockholm
Satsningen gäller de gröna plastpåsarna för matavfall som används i vissa delar av Stockholm. De finns främst i äldre fastigheter i innerstan och i områden med sopsug där det saknas ett särskilt inkast för matavfall.
Bakgrunden är att analyser visar att de gröna påsarna oftare innehåller annat avfall än matrester.
– Projektets mål är att öka renheten i det insamlade matavfallet och på sikt nå samma kvalitetsnivå som för de bruna påsarna, där renhetsgraden i dag ligger på omkring 93 procent, säger Lars-Olov Andersson, teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall.
Påsarna kopplas till områden
För att ta reda på var problemen är störst ska de gröna påsarnas batchnummer kopplas till olika geografiska områden. På så sätt går det att se var felsortering är vanligast – utan att en enskild påse kan kopplas till ett visst hushåll.
När påsarna sedan kommer till den nya eftersorteringsanläggningen i Högdalen tar AI över igen. Med hjälp av röntgen och bildanalys ska tekniken upptäcka plast, metall och annat som hamnat bland matavfallet.
Omställningen kräver en rad olika verktyg.
– Omställningen kräver en rad olika verktyg och AI kan, rätt använt, vara ett av dem, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholm.
"Det här är ett spännande projekt," säger Åsa Lindhagen (MP).
Mikael Andersson
Treårigt innovationsprojekt
Stockholm Vatten och Avfall driver tillsammans med Envac och LocalLife ett treårigt innovationsprojekt där AI ska förbättra sorteringen av matavfall.
Projektet omfattar de gröna plastpåsar som används i delar av Stockholm där separat insamling av matavfall inte är möjlig, exempelvis i vissa äldre fastigheter och områden med sopsug.
De gröna påsarna sorteras ut maskinellt från restavfallet i eftersorteringsanläggningen i Högdalen.
Analyser visar att de gröna påsarna oftare innehåller felsorterat avfall än de bruna papperspåsarna.
Källa: Stockholm Vatten och Avfall