Haninge

Inne i Vikingahallen öppnas golvet och studsmattor dyker upp från underjorden. Ned från taket kommer ett tumblinggolv.

Ledare ställer fram redskap och förbereder kvällen för de 150 barn som kommer hit på torsdagar.

– Om fotbollen och simningen var som gymnastiken skulle man behöva rulla ut gräsmattan eller fylla poolen innan man började träna. Och sedan plocka undan igen efteråt, säger verksamhetschef Vasso Norlund.

I dag står 850 barn i föreningens kö och väntetiden är upp till tre år.

– Det är ett under att de som får börja inte hinner tappa sugen.

Föreningen är med i Idrottsklivet, Riksidrottsförbundets projekt för att stärka idrotten i socioekonomiskt utsatta områden, bland annat genom att etablera parkour i Jordbro. "Ska vi hjälpa oss själva som samhälle så måste vi få förutsättningarna för att göra det", säger Vasso Norlund.

Judit Nilsson

Kampanj i regionen

Nyligen skickade Gymnastikförbundet öst tillsammans med föreningar, ett öppet brev till kommuner om hallbristen. När det saknas hallar drabbar det flickor extra hårt, menar man.

Varje månad tillkommer runt 30 barn i föreningens kö. I skrivelsen vittnar flera föräldrar om hur deras barn längtar efter att få börja. Föreningen har valt att inte delta i aktiviteter som Haningedagen.

– Sist fick vi 50 nya barn i kön. Vad ska vi göra med alla barnen? Det är hallbristen som är den stora frågan, säger Vasso Norlund.

"Med mer tider skulle vi kunna ha färre barn i hallen, vilket skulle underlätta för barn med NPF. Det skulle också höja säkerheten. I dag springer de olika lagen tvärs över hallen och ibland kanske ett barn är ouppmärksamt och man kan krocka", säger Vasso Norlund.

Judit Nilsson

De som får börja har för få träningar i veckan och blir trångbodda. Ofta är det tre lag i tre olika grenar som tränar samtidigt – tumbling, trampett och fristående.

– Jag brukar säga att det är som spela innebandy, fotboll och handboll i samma hall samtidigt.

Haninge har ingen specialhall med fast utrustning som är anpassad efter gymnastik, något föreningen efterfrågar. Det skulle spara tid, redskap och ge mer effektiv träningstid.

Vasso Norlund ser att initiativ som Fritidskortet är bra, men lägre kostnader gör inte att de kan ta in fler barn eftersom det är hallbristen som sätter stopp. "Vi är en väldigt billig sport. Man betalar runt 2700 per termin och har då 67 träningstillfällen. Vi har inte mycket utrustning, kläder eller skor som är dyra."

Judit Nilsson

Om fotbollen var som gymnastiken skulle man behöva rulla ut gräsmattan innan man började träna.

Saknar specialhall

Vikingahallen, som stod färdig 2018, är den enda anpassade hallen i Haninge, där takhöjden är rätt men där all inredning behöver plockas fram och tillbaka. Den delas med kommunens två cheerföreningar. När den stod färdig kunde föreningen ta in 600 fler barn, anställa två ledare till och starta 10 nya grupper.

– Men då växte vi ur hallen på en gång, säger Vasso Norlund.

Inga planer på ny hall

I nuläget finns inga planer på att bygga en specialhall, eller fler hallar alls utöver Vendelsömalmshallen som nu byggs för att ersätta den befintliga hallen.

– Vår bedömning är att vi möter det behov som finns utifrån kommunens kapacitet och befolkningsprognoser. Däremot bedömer vi att det inom en tioårsperiod kommer finnas ett behov. Vi i Liberalerna vill att nästa idrottshall som byggs i Haninge ska anpassas efter gymnastiken, säger Nicole Forslund (L), ordförande i idrotts- kultur- och fritidsnämnden.

"Jag har genom åren haft mycket dialog med Vendelsö gymnastikförening och de gör ett fantastiskt och viktigt arbete för att få många tjejer fysiskt aktiva", säger Nicole Forslund (L). Framöver vill Liberalerna införa ett anläggninsstöd till föreningar som inte har möjlighet att träna i kommunala anläggningar, ridsport och kampsport.

Saga Widlund

Tjejer en prioriterad målgrupp i nämndens idrottsstrategi 2026-2030 och man har infört en särskild ekonomisk satsning för att förstärka aktivitetsstödet för tjejers deltagande i år.

– Vi vet att den fysiska aktiviteten skiljer sig och att pojkar är mer fysiskt aktiva än tjejer.

Tillbaka till Vikingahallen, som inför kvällens träning fylls med drygt 30 tjejer. Prat och skratt sprider sig.

– Sporten ger en tillhörighet. Man blir ledsen för de som inte får komma hit – vad hade kunnat hända för dem under de åren de stått i kö, säger Vasso Norlund.

Vasso Norlund ser att kraven på idrottsföreningar växer, från Riksidrottsförbundet, kommuner och regeringen. De ska hålla aktiviteter efter skolan och engagera allt fler. "Det finns många problem med stillasittande, skärmtid, isolering och dålig självkänsla bland ungdomar. De blir glada av att komma till ett sammanhang med trygga vuxna, det kanske inte alla har hemma. Men då måste vi få rätt förutsättningar."

Judit Nilsson