I vår har 82 bevakningskameror monterats upp i Midsommarkransens skola. Vid höstterminens start börjar de rulla. De cirka 950 eleverna ska filmas i skolans gemensamma utrymmen, som trapphus, korridorer och i matsalen.

– Anledningen är att det förekommit hot, våld, falska brandlarm och skadegörelse. Vi har fått påhälsningar utifrån men det har också varit elever inblandade, säger rektorn AnnMarie Taylor, som har fattat beslutet.

AnnMarie Taylor, rektor vid Midsommarkransens skola.

Märta Lefvert

När den nybyggda grundskolan i Midsommarkransen öppnade i januari 2023 valde AnnMarie Taylor att inte sätta upp kameror. Nu har hon ändrat sig. Hon hoppas att kamerorna ska ha en avskräckande effekt och göra det lättare att reda ut allvarliga händelser.

– Vi jobbar med konsekvenser och agerar om elever gör allvarliga saker. Elever har till exempel lämnat ut skolans portkod till obehöriga och ser vad följden blir när utomstående tar sig in i skolan och söker upp någon av våra elever. Vi pratar med eleverna om detta, säger hon.

Kameror i många skolor

Många kommunala grundskolor i Hägersten-Älvjsö har redan bevakningskameror. De filmar elever och personal i gemensamma utrymmen och bevarar materialet i 72 timmar, i ett låst utrymme som bara rektor och it-ansvarig har tillgång till. Sedan förstörs det automatiskt.

Bara om en allvarlig incident har inträffat där kameror finns sparar man filmat material, berättar rektorn. Då kan skolan använda det till en egen utredning, efter att ha kontaktat vårdnadshavare.

Om det rör sig om ett misstänkt brott görs, precis som i dag, en polisanmälan. Då blir det filmade materialet en del av polisens utredning.

Mitt i har kontaktats av kritiska föräldrar, som är oroliga för barnens integritet. Men enligt AnnMarie Taylor är kamerorna efterfrågade.

– Jag har fått önskemål från elever, personal och vårdnadshavare om kameror, särskilt efter skolskjutningen i Örebro i februari, säger hon.

Staden fälldes

Kameror är vanliga i skolor i dag, men inte okontroversiella. I oktober 2023 fick utbildningsnämnden i Stockholms stad en sanktionsavgift på 800 000 kronor, för att Aspuddens skola haft otillåten kamerabevakning. Integritetsmyndighetens (IMY) beslut grundade sig bland annat i att rektorn låtit kamerorna rulla år efter år, utan att kontinuerligt göra nya bedömningar. Det måste man göra, enligt lagen. Kameror får heller inte sättas upp i förbyggande syfte, bara efter allvarliga incidenter.

Orsaken till att Aspudden skola granskades var att någon anmälde just den skolan till IMY. IMY:s bedömning var då att många skolor i landet inte följde reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen.

"Lugn och trygg skola"

AnnMarie Taylor betraktar kamerorna som en tillfällig lösning.

– Det här är en lugn och trygg skola men eftersom det inträffat flera incidenter bedömer jag att vi behöver kameror nu. Mitt mål är att vi ska ha dem under en period, för att så småningom ta bort dem. Det bästa är att inte behöva kameror utan att arbeta med uppmuntran och med att visa vägen.