Svenska, norska och danska flaggor vajade i hela stan den dagen. Här på Mäster Samuelsgatan.
Okänd (Aftonbladet)/ Stockholms stadsmuseum
Den 8 maj 1945 undertecknade Tyskland den villkorslösa kapitulationen efter ett fem år och åtta månader långt krig. Men redan dagen innan nåddes Sverige av nyheten om att andra världskriget hade tagit slut.
Glada och flaggviftande människor firar freden längs Kommendörsgatan.
Okänd (Aftonbladet)/Stadsmuseet i Stockholm
I Stockholm strömmade människor ut på gator och torg den 7 maj 1945, och allra flest samlades på Kungsgatan.
Papper och gengaslastbilar
Folk beskriver trängsel och hurrande, hur det regnade papper genom luften och hur gengaslastbilar långsamt trängde sig fram genom folkhavet.
"Jag gick gatan upp och ner mellan Stureplan till Sveavägen i några timmar. En upplevelse man inte glömmer", skriver en person som var med.
Människor kastade ut papper och girlanger på Kungsgatan 18.
Okänd (Aftonbladet)/ Stockholms stadsmuseum
Så firade stockholmarna freden
I samband med 70-årsjubileet av fredsdagen publicerade Stockholms stads stadsarkiv flera ögonvittnesskildringar. Här är ett urval:
"Jag gick på STHLMs stads yrkesskola på Polhemsgatan. Vi hade svetsning på schemat den dagen men när beskedet om vapenstilleståndet kom fick vi ledigt. Jag cyklade hem, bodde på Grevturegatan. På vägen hem via Kungsgatan såg jag att det samlats folk och att det var feststämning i luften.(...) Papper flög i luften när papperskorgar tömdes genom fönstren.Trängseln tilltog och folk hurrade och skrek. Några gengaslastbilar trängde sig långsamt genom folkhavet. På flaken stod folk med norska flaggor i händerna. Jag gick gatan upp och ner mellan Stureplan till Sveavägen i några timmar. En upplevelse man inte glömmer."
Kjell Hagman, brev till Stockholms stadsarkiv den 2 maj 2015.
"Stureplan är ett svallande människohav. Man sjunger, jublar och hurrar. (...) Spårvagnarna och bussarna står i långa rader, hejdade av människomassorna. Kungsgatan erbjöd verkligen en sällsam anblick när jag cyklade hem. Alla fönster var fulla av människor, band i svenska, danska o norska färger fladdrade, mångenstädes hördes radiomusik. Och luften var full av virvlande papperslappar. De såg ut som milliontals fjärilar i solskenet. En rad unga män hade hängt löpsedlarna på bröstet och åkte fram, sjungande och ropande. På sedlarna stod i decimeterhöga bokstäver: Fred i Europa. Ännu har man inte fattat hela innebörden av det inträffade och ens sinne, som alltsedan september [augusti överstruket] 1939 vant sig vid idel gräsligheter, oro och sorg, kan inte ögonblickligen känna den lättnad, som vore mest naturlig."
7 maj 1945 ur Fritiof Englunds dagböcker, Stockholms stadsarkiv.
"När jag kom tillbaka från Anna, var Kungsgatan ett sjudande hav av människor, luften uppfylld av kringvirvlande pappersbitar, remsor fr. räknemaskinerna, ja biljettpappersrullor, som fladdrade i blåsten. Spårvagnar o. bussar hade i hast flaggprytts, överallt vajade flaggor o. Drottninggatan dekorerades med flaggor. Jag ville ha varit ner t. förlaget för att ge personalen lov, men kunde omöjligt ta mig fram genom människomassorna, fick jag telefonera från en cigarrbutik, att herr Karlsson gav personalen ledigt. Alla människor var smyckade med bandrosetter i en del – eller alla – nordiska färgerna och överallt strålade en härlig majsol."
7 maj 1945 ur Inge Bahnson-Rosenborgs dagbok, Stockholms stadsarkiv.
Källa: Stockholmskällan
