Solna/Sundbyberg

Solnabon Marcus Lilja tycker att Öppna förskolan Huvudsta är ett riktigt toppenställe.

– Speciellt om man har en vild bebis som behöver mycket stimulans och kompisar.

Det signalementet stämmer in på ettårige Karl, som både Marcus och hans partner vill tillbringa gott om tid med.

Marcus Lilja med sonen Karl. Hemma hos dem delar föräldrarna lika på de lediga dagarna. "Det var det vi ville och jag vill vara med mitt barn", säger Marcus.

Angie Gray

Därför delar de lika på föräldradagarna.

– Jag får vara med mitt barn och se hur han lär sig nya saker och växer upp framför mina ögon. Det är ju sådant man inte kan köpa för pengar, säger Marcus.

Första halvan av 1900-talet var detta långt från lika självklart, men när rätten till föräldraledighet klubbades för 50 år sedan öppnades nya möjligheter för familjer att dela på ansvaret för den nyfödde.

Sedan dess har dagarna utökats och man har möjlighet att spara ledighet till senare i barns liv.

Man har också fått 90 reserverade dagar som inte kan föras över mellan föräldrar.

– Vi kan se att det har fått effekt. Pappor tar mer ledighet sedan det infördes reserverade dagar, som annars brinner inne, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskassan.

Ojämn fördelning

Samtidigt är dagarna fortfarande ojämnt fördelade, där mammor tar ut betydligt fler dagar.

I Solna tog fäderna förra året ut 31,5 procent av föräldradagarna – något större andel än vad som är fallet på länsnivå.

I Sundbyberg är motsvarande andel näst minst bland länets kommuner: 28,4 procent.

– Jättekonstigt, säger Solnapappan Michael om skillnaden.

Öppna förskolan Huvudsta, ett uppskattat tillhåll bland pappalediga och deras barn.

Angie Gray

För honom och hans partner har det varit viktigt med en jämställd lösning, för både deras egen skull och sonens bästa.

– Vi ser många fördelar. Han är inte jättemammig och inte alltför pappig, utan kan vara med den ena eller den andra, säger Michael.

På Rissne torg i Sundbyberg rullar Neil, elva månader, fram med hjälp av sin far Mustafa Cetinkaya.

Också Mustafa har svårt att förstå vad bottennoteringen i hans kommun beror på, men resonerar att såväl kulturella som ekonomiska faktorer kan spela in i föräldrars beslut.

– Jag vet att människor med vissa bakgrunder kan tycka att det kanske är bättre att kvinnan tar hand om barnet.

Får inte nog

Själv hade han inte haft råd med den här sortens lyx i sitt ursprungliga hemland Turkiet, konstaterar han.

– Så jag vill använda det så mycket jag kan.

Mustafa Cetinkaya är gärna pappaledig, trots att han är uppvuxen i Turkiet där fenomenet inte alls är lika utbrett. "Jag har alltid velat flytta därifrån, redan som ung. Så kanske var jag inte riktigt rotad i den kulturen", säger han.

Angie Gray

Överlag har andelen uttagna "pappadagar" i många år ökat, från 11 procent 1999 till över 30 procent 2025.

Men nu har den trenden stannat av, berättar Alma Wennemo Lanninger på Försäkringskassan.

– De senaste åren har inte mycket förändrats. Samtidigt har det inte heller kommit någon ny reform med målsättningen att öka just pappornas uttag.

För Mustafa Cetinkaya i Rissne var planen från början att vara pappaledig i ett par månader.

Nu ska han i stället fortsätta fram till våren, säger han.

– När du väl börjar kan du inte få nog av det.