Det är förmiddag och snön ligger som ett täcke över golfbanan i Arninge. På parkeringen står ett trettiotal bilar och i spåren åker skidåkarna, varv efter varv.
Det var innan plusgraderna kom till Täby.
Bakom snön och spåren ligger ett intensivt arbete.
– Jag lägger ner 400 timmar varje säsong, säger Jonas Persson, produktionsdirektör för Täby konstsnöpår.
Jobbar kväll och natt
Banan pistas tre dagar veckan efter stängning vid 22. Det blir mycket kvälls- och nattjobb, något Jonas gjort i åtta år.
– I går var jag här till klockan ett på natten, säger han.
Spåren i Arninge har sedan öppningen för 15 år sedan skapats av konstsnö. I dag från 10 kanoner som Täby IS köpt in.
– Mycket har förändrats genom åren. I dag är det många fler konstsnöspår i Stockholm. Då var vi oftast de som öppnade först, säger han.
Vattnet som blir till snö tas från dammen vid golfbanan. Något man kan se på färgen, som är något brunaktig, menar Jonas.
Runt 70 000 åkare besöker Täby konstsnöspår varje år. Alla barn och unga under 20 år åker även gratis.
Mikael Andersson
Värme och blåst största fienderna
Han kramar ihop en boll av natursnön och jämför med en snöboll med konstgjord snö.
Skillnaden är stor.
– Natursnön blir mycket mindre, den innehåller mer luft. I konstsnön är varje korn större och därför kan den stå emot värme bättre, förklarar han.
Man kan tro att regn är det sämsta vädret. Men så är inte fallet, menar Jonas.
Värmen och blåsten är de största fienderna. Som i julas.
– Då fick vi stänga två dagar och göra ny snö. Det är som att någon står med en hårtork på snön, säger han.
Kollar väder-appar fyra gånger om dagen
När Jonas inte befinner sig i spåren så jobbar han på ett företag som bygger järnväg. Han har tre barn och en fru och bor i Enebyberg. Familjen älskar skidor. Barnen tävlar och frun har åkt flertalet vasalopp.
"Det är ingen risk att vi välter", säger Jonas Persson, produktionsdirektör. Pistmaskinerna är nämligen gjorda för att köra i backar och en av dem har använts för att dra spår till vasaloppet. Nu kör de runt i Arninge varje vinter.
Mikael Andersson
Han går upp för trappan och startar pistmaskinen, strålkastarljusen bländar.
När man jobbar med att skapa snö i stockholmsväder blir väder-apparna ens vänner, menar han.
Men svårigheten är att det inte går att planera över huvud taget då vädret skiftar ständigt.
– Jag kollar dem fyra gånger om dagen. Ändå får vi ställa in i sista minut ibland.
Förbereder sig som en brandman
Utan frivilliga hade de inte klarat sig. När kanonerna är i gång behöver de nattvakter som håller koll på dem dygnet runt.
Jonas och kollegan Tommy Jensen har jour när snökanonerna är i gång.
Händer det något så får de kasta sig i väg i bilen.
– På soffbordet lägger jag ut understället, strumporna, jackan och pannlampan och då är det bara att hoppa i det. Jag är som en brandman ungefär.
Han minns för två år sedan. Då körde de kanonerna varje dag i två veckor.
– Jag fick ingen riktig sömn på 15 dagar, då var det lite jobbigt, säger han.
På soffbordet lägger Jonas ut understället, strumporna, jackan och pannlampan varje natt han har jour, då är det bara att hoppa i det och fort köra till spåren om något händer. "Som en brandman ungefär".
Mikael Andersson
Fler tusen besökare varje år
Täby konstsnöspår brukar ha 70 000 besökare varje år och Jonas berättar att de inte skulle klara sig utan vasaloppsåkarna.
– De är avgörande för att vi ska kunna ha den barn- och ungdomsverksamhet som vi har här, säger han.
– Om jag åker skidor så vill jag helst sätta på mig ryggsäcken och packa varm choklad och ostsmörgås och ge mig ut på fjället, inte ta på mig spandex och pannlampa.
Gör det för barnen
Gemenskapen, barnen och fin respons från åkare får honom att fortsätta år efter år.
– Ska mina barn ska kunna åka skidor i Stockholm så måste det finnas spår.
– Sen är det klart att nån gen har man ju som kanske inte är där den borde vara, säger han och skrattar.