Den första december firade korvgubben Tommy Börzsei 30 år på Farstaplan, något han uppmärksammade med ett inlägg på Facebook. Kommentarsfältet fylldes snabbt av fina ord och de gamla bilderna från när allt begav sig fick omkrig 800 gilla-markeringar.
– Det är väldigt fint att en korvgubbe kan få så mycket kärlek, säger han själv om uppmärksamheten.
Daniel Lardek från Tyresö har varit kund länge.
– Nu börjar han ju prata om att gå i pension, och det får han inte göra. Det blir kris om han lägger ner.
När Tommy började sin karriär var det hästsvans, shorts och tubstrumpor som gällde.
Tommy Börzsei
Låda på magen?
Mycket har hunnit hända i branschen på 30 år. När Tommy Börzsei började sålde han korven från en låda.
Fick du inte ont i ryggen av att bära omkring på lådan?
– Hur gammal tror du att jag är?
När Tommy började som korvgubbe 1991 var det sedan länge förbjudet att bära lådan på magen. Socialstyrelsen slog larm redan 1969 om att färsäljningsmetoden inte uppfyllde alla hygienkrav. 1972 infördes ett förbud.
– Jag har faktiskt lyft en sådan låda, och jag kan inte förstå hur gubbarna orkade bära omkring på dem, berättar Tommy.
Lådan som Tommy sålde från stod på stativ. Till en början jobbade han vid Kungsträdgården. Men det blev allt stökigare.
– Man hade ont i magen när man skulle åka dit, förklarar han.
Att sluta sälja korv var inte lösningen. I stället började Tommy se sig omkring för en ny plats att etablera sig på. Han bodde vid tillfället i Fagersjö, och av en tillfällighet hade den tidigare korvgubben i Farsta centrum nyligen övergett sin plats.
– Jag ringde upp och frågade om jag kunde ta över hans plats, och så blev det. Jag fick en uppenbarelse när jag kom hit. Folk var så trevliga här. De sa "ja tack" och "nej tack" när det var något de inte ville ha. Jag kände snabbt att det var här jag skulle vara.
"Jag har lärt känna många människor under dessa år", konstaterar Tommy.
Judit Nilsson
Under första året kämpade Tommy på med en korvlåda, för att ett år senare gå över till en vagn. Året runt, sex dagar i veckan, stod han ute på torget.
– På vintrarna hade jag skoteroverall på mig, men kylan satte sig ändå på lederna. Det gick knappt att röra på fingrarna efter alla vintrar.
Under de första åren körde Tommy Börzsei ut kiosken varje morgon innan öppning.
Tommy Börzsei
Snart skaffade han en egen kiosk. Den var på hjul och skulle varje dag ställas fram och tillbaka på torget. Till sin hjälp hade Tommy en jeep. Av barnen i området kallades den för korvbilen.
– Jag hade fått höra att kiosken behövde vara flyttbar. När jag efter åtta år ringde och frågade Farsta centrum om jag inte kunde låta vagnen stå kvar svarade de "det är klart". Det visade sig efter alla år att jag egentligen inte hade behövt flytta på kiosken, säger Tommy med ett skratt.
För Tommy handlar jobbet om mer än bara korv – att prata med kunder är minst lika viktigt.
Judit Nilsson
Nu har det gått 30 år sedan han "hittade hem" på Farstaplan.
Tröttnar man inte på korv till slut?
– Jag tröttnar inte, det är helt sjukt. Jag äter två korvar till lunch varje dag. Det ska vara grillkorv med gurkmajonnäs, starksenap och en pucko. Den kombon, där snackar vi kärlek på riktigt.
Under somrarna ställde Tommy ut bord och bänkar så att kunderna kunde avnjuta maten i lugn och ro.
Tommy Börzsei
2018 öppnade Tommy en till kiosk på andra sidan centrum. Han berättar att kunder ofta ber honom att öppna på fler orter, men för honom finns det bara Farsta.
– Jag kan inte tänka mig att vara på någon annan plats än här.