När rökförbudet infördes för 20 år sedan var krog- och nattklubbsägaren Melki Bargares nervös. Han visste inte om rökarna skulle vilja gå på krogen om de tvingades fimpa ciggen utanför.

– Med facit i hand ser man hur bra det blev, säger Melki Bargares som äger puben Diset i Örnsberg sen 15 år tillbaka.

Pub Diset har funnits sedan 1971 och plattorna i taket var med redan innan rökförbudet. De var en gång vita.

– Nu är de cappuccino-färgade. De är ett minne från rökperioden, skrattar Melki Bargares.

Arbetsmiljön förbättrades markant

Att jobba i branschen innan 2005 var som att jobba i en skorsten, berättar Melki Bargares.

– Det var en väldigt obehaglig miljö. När han kom hem efter jobbet slängde han kläderna i tvätten direkt på grund av lukten.

Men han minns också att han var orolig att företaget skulle påverkas negativt ekonomiskt av rökförbudet.

"Om en rökare och en ickerökare är under samma tak – får båda samma skada", säger Melki Bargares som är glad att man inte längre röker på puben i Sverige.

Moa Beckman

Ja-sidan vann rejält

Just att restaurangerna skulle lida ekonomisk skada av förbudet var en stor farhåga. Men enligt branschorganisationen Visita var tappet noll eller högst försumbart.

När riksdagen röstade om förslaget den 12 maj 2004 vann ja-sidan med en förkrossande majoritet: 245 röster mot 45.

Det var bara Moderaterna och någon enskild folkpartist som kämpade mot förslaget. Det tydligaste målet var bättre folkhälsa. Förespråkare menade dessutom att det var en frihetsreform; den som inte vill eller bör utsättas för tobaksrök får helt enkelt fler rökfria utrymmen att vistas i.

– Rökförbudet på krogen har varit jätteviktigt för att förskjuta normen för vad som är ett vanligt beteende kopplat till rökning. Det är färre som börjar röka när fler miljöer blir rökfria, säger Lisa Lennartsdotter Ermann, sakkunnig på Cancerfonden.

Sedan rökförbudet på krogen infördes har stockholmarnas rökvanor minskat kraftigt. 2007 rökte 14,5 procent av länsinvånarna. I dag är den siffran 5,5 procent, enligt Folkhälsomyndigheten.

Myndigheten har ett generellt mål om att minska andelen rökande i Sverige till mindre än 5 procent i år. Det målet är vi nära att nå, men rökningen slår ojämnt i befolkningen.

16 procent av alla arbetslösa röker varje dag och det är fler som endast gått klart grundskolan som röker än personer med eftergymnasial utbildning, enligt Cancerfonden.

– Vi är inte i mål. Rökningen behöver fortsätta minska, säger Lisa Lennartsdotter Ermann.

Göran Andersson, 68 från Mälarhöjden slutade röka i samma veva som rökförbudet kom. Han tycker att det är mycket trevligare nu, utan rök inomhus.

Moa Beckman

In i dimman

Tillbaka till Diset i Örnsberg.

Göran Andersson, 68, från Mälarhöjden berättar att man inte tänkte på hur rökigt det var på pubarna, att han var inne i samma dimma som alla andra på den tiden.

– Nu när man fått tillbaka luktsinnet märker man. Det är mycket trevligare och jag tror att de flesta tycker att det är bra att det är rökförbud, säger han.

2005 var han rökare, men han upplevde inte att det var svårt för honom eller hans vänner att låta bli att röka inomhus.

– Är det en regel så är det en regel och då följer man den. Typiskt svenskar, man gillade läget bara.

Om någon kommer in och nyss har rökt i dag så luktar det inte gott, säger han.

– Förr när alla rökte inomhus var det inget man tänkte på.

Även Örnsbergsbon Inger Traav, 68, var rökare när förbudet infördes.

– Jag blev så jävla arg när förbudet kom. Men det är så bra, kan man säga nu, även om det sved i början, säger hon.

Systrarna Ellinor Yilmaz 22, och Tibelya Yilmaz 18 jobbar på puben Tre vänner i Midsommarkransen. De hade inte velat jobba i en pub där rökning inomhus var tillåtet. "Det är väl bara väldigt ohygieniskt och äckligt", säger Tibeyla. "Vi är ju så ovana vid rökkulturen. För de som var i det var det ju normalt", fyller Ellinor i.

Moa Beckman