Som stockholmare gläds jag åt årets melodifestivalturné. Vem hade kunnat ana att just min stad, av alla städer, skulle ta så mycket plats i programmets shownummer?
Nattklubbarna Backdoor och Golden Hits besjungs. Likaså bygget i Slussen. Japp, ni läste rätt. Med glimten i ögat sjunger programledarna om Slussenbygget ("vi kommer aldrig bli klara") – i en deltävling sänd från Linköping. På hela Sveriges fest är Slussen hela Sveriges sluss.
Vackert, givetvis. Men historiskt har Stockholmshyllningar i Melodifestivalen inte kunnat tas för givet. Tvärtom.
Måhända har det att göra med fiaskot 1963, då Sveriges bidrag ”En gång i Stockholm” fick noll poäng i Eurovision Song Contest (oförtjänt!). Efteråt slutade det dyka upp melodier med titlar som refererade till huvudstaden.
Likt en fågel Fenix har vår vackra huvudstad rest sig ur askan.
Vadan denna försämring? Min tes är att låtskrivarna inte längre ville eller tordes tro på Mälardrottningens potential. De fegade ur. I stället skulle det sjungas om Piccadilly Circus, Dover–Calais, Las Vegas och andra märkligheter. Tävlingen gick vilse. Vi gick vilse.
Men så, för några år sedan, skedde något. Magnus Carlsson stämde träff i Gamla stan. Samir & Viktor ville näcka på Sergels torg. Klockrena hittar, lika djärva som självklara. Hårt slående ur underläge, som Stockholm självt.
Och nu, till sist, är tiden mogen för SVT att våga skämta om Slussen.
Att många av tv-tittarna kanske egentligen berörs mer av Kirunaflyttar, Västlänkar eller något annat evighetsprojekt, det gör detsamma. Likt en fågel Fenix har vår vackra huvudstad rest sig ur askan och äntligen börjat få sin rättmätiga uppmärksamhet i resten av landet.
Det är en utveckling värd att fira. Hela Sveriges Stockholms fest.
Veckans känsla: Nostalgisk
Före 1963 var det riktigt hett att sjunga schlager om huvudstaden. "Kungsgatans blues" med Östen Warnerbring och "Stockholm" med Lill-Babs är givna stämningshöjare.