Jag ville skriva en vass krönika. En riktigt vass. En som kommer med något nytt.

Jag ville skriva om sommartiden. Om varför den måste avskaffas.

För det måste den ju, tänkte jag. Det är inte rimligt att vi skruvar fram klockan en timme bara för att vi har fått för oss att göra det.

"Men ååå, långa sommarkvällar vill man ju ha", säger någon känslosam person. Jaså. Här har du mitt långa finger, säger jag. Att låta ens subjektiva preferenser avgöra tiden på dygnet är nämligen ingen objektiv lösning.

Och visst är det också en smula självdestruktivt? Folk blir trötta av övergången till sommartid, de får inte tillräckligt med sömn. Jag upprepar: De. Får. Inte. Nog. Med. Sömn.

Men mest har jag gått och stört mig på det där med solen. Att den inte står rätt på himlen så här års.

Folk blir trötta av övergången till sommartid, de får inte tillräckligt med sömn.

Solen ska ju stå som högst klockan tolv. Så är det när vi har normaltid, har jag tänkt. Det är det naturliga, då är allt logiskt. Inte konstlat och känslostyrt.

I stället har vi nu varit framme igen och pillat på våra klockor så att solen inte hinner nå sin högsta punkt förrän klockan 13.00. På eftermiddagen. Alltså efter mitt på dagen. Som ville vi ligga steget före solen, kanske rent av lägga krokben för den.

Så kan vi inte ha det. Normaltid är det enda rätta. Tänker jag.

Tills jag har sovit på saken, och tänker på det jag har tänkt.

Då inser jag att solen ju inte är som högst samtidigt i hela landet – och nästan aldrig prick tolv. Ta bara Stockholm så här års. Här når solen sin högsta punkt mellan åtta och 14 minuter före tolv, omräknat till normaltid. Medan det på västkusten sker nästan en halvtimme senare.

Så går det ju till när jorden snurrar. Den tar inte hänsyn till våra fyrkantiga tidszoner.

Sommartid, normaltid. Konstlade båda två. Med ens blir min vassa penna trubbig. Synd, det hade kunnat bli en bra krönika. Jag var ju så arg och övertygad där ett tag. Men kanske mest av allt trött.

Veckans känsla: Seg

Som om inte tidsomställningen vore nog befinner vi oss i vårtrötthetens årstid och en månad vars väderlek är ett 30 dagar långt aprilskämt.