#ettsthlm

Inga konstigheter. ”Vi ska göra en bra skola för alla barn", säger Mats Strandler, tillträdande rektor. Foto: Petter Beckman/Viktor Rydbergs Skolor

Prestigeskola byter antagningsmodell: "Vi vill att barnen ska blandas"

Ingen har testat det förr: Att ta in hälften av eleverna från närområdet och hälften från en yttre kö. Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor startar nytt i mång­kulturella Fisksätra – och hoppas kunna minska skolsegregationen.

  • Publicerad 11:41, 23 jan 2021

Det ser hoppfullt ut. Vi har sökanden från Saltsjöbaden också.

För femton år sedan hade Fisksätra – ett miljonprogramsområde i utkanten av Saltsjöbaden – tre kommunala grundskolor.

Nu är alla tre nedlagda, efter att under lång tid ha tappat elever och attraktionskraft.

Skolsegregationen: ”Nu har nästan alla etniska svenskar försvunnit”

Förväntningarna är därför höga när den icke vinstdrivande Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor nu i augusti slår upp dörrarna för en totalrenoverad F-9-skola i Fisksätraskolans gamla lokaler.

Viktor Rydbergs driver eftertraktade skolor bland annat i Djursholm och vid Odenplan.

Det speciella med nystarten i Fisksätra är antagningsmodellen, som ingen skola har provat förr: häften av eleverna tas in via närhetsprincipen och hälften via en kö där alla kan ställa sig.

"Locka etniska svenskar"

– Det är bra, eftersom det är två saker man vill uppnå, säger YuSie Rundkvist Chou, Fisksätrabo och lokalpolitiker för Nackalistan.

– Å ena sidan vill man att Fisksätraborna ska få en bra skola i sitt eget område. Å andra sidan vill man locka hit de etniska svenskarna från villor och radhus så att det blir en bra mix. Det är ingen jättelätt uppgift, säger hon.

Villa-eleverna om kulturkrocken: "I början var jag lite rädd"

Förstår. Det är inte rationellt, men mänskligt, att föräldrar väljer bort mångfalden, menar YuSie Rundkvist Chou, förälder och lokalpolitiker i Fisksätra. ”Den nya skolan kan bryta trenden,” hoppas hon. Foto: Sacharias Källdén

Kön har varit öppen sedan i september. Amanda Hurst, skolchef inom Viktor Rydbergs skolor, är optimistisk.

– Det ser väldigt positivt ut. Vi har sökanden både från det näraliggande området och längre bort i kommunen, även från Saltsjöbaden. Vi kommer att kunna få den verkligt heterogena elevgrupp vi vill ha, säger hon.

Varför vill ni ha det så?

– Det handlar om lärandet. Om vi ska ha en progressiv skola som fostrar barn och ungdomar för den reella framtiden, då måste elever få möta människor med många olika perspektiv som tar med sig olika erfarenheter in i klassrummet, säger hon.

Rektor blir Mats Strandler, som lämnar en rektorstjänst på kommunens mest eftersökta högstadium, Eklidens skola i centrala Nacka.

Han tonar ner elevmixens betydelse.

– Alla föräldrar vill att deras barn ska ha bästa möjliga utbildning. Det är ingen skillnad här. Vi ska erbjuda en bra skola där alla elever kan utvecklas, säger han.

Vision. Skolan när den blir klar. Foto: Viktor Rydbergs Skolor

YuSie Rundkvist Chou ser en stor fördel i att barn med olika bakgrund kan sammanföras redan i förskoleklass.

– Det känns som att samhället trasas sönder när barnen delas upp så tidigt. Jag har sett hur Saltsjöbads- och Fisksätrabarnen slutar leka med varandra när de kommer upp på mellanstadiet. Det här måste man fortsätta jobba med, men det blir lättare om man börjar när de är små, säger YuSie.

"Behövs kritisk massa"

Hon menar också att föräldrar som vill ha blandade skolor behöver prata ihop sig kring skolvalet.

– Det är inte rationellt, men mänskligt, att föräldrar flyr från en skola när andelen elever med annat modersmål ökar. Alla vill ha det bästa för sitt barn. Och då behövs en kritisk massa. Det behövs att en hel föräldragrupp tillsammans bestämmer sig för att stanna, så att deras barn inte känner sig ensamma. Det gynnar också hela skolan, säger hon.

Elever: "En segregerad skola kan kännas tryggare"

"Kritisk massa". YuSie Rundkvist Chou menar att föräldrar som vill ha blandade skolor behöver prata ihop sig kring skolvalet, så att barnen inte känner sig ensamma. Foto: Sacharias Källdén

Nystart: Hälften kö, hälften närhet

Viktor Rydbergs Skolor öppnar en F-9-skola i Fisksätra i augusti 2021. Hälften av eleverna antas utifrån kötid och hälften enligt närhetsprincipen.

Man startar med två förskoleklasser, två årkurs 1, två åk 4 och två åk 7. Fullt utbyggd blir det ca 540 elever med tvåparallelligt i varje årskurs.

Skolchef. Amanda Hurst Foto: Alexander Donka

”Bättre än att lotta ut skolplatserna”

Hallå där... Amanda Hurst, skolchef i Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor som i höst öppnar en ny F-9-skola i tidigare Fisksätraskolan.

Vad hoppas du på att skolan ska få för elevmix?

– Vi hoppas få en verkligt heterogen elevgrupp som kan föra in många olika perspektiv och dynamik i vår verksamhet. Vi varken får eller vill välja enskilda elever. Och vi är duktiga på att ta hand om alla som går hos oss.

Ser du några speciella utmaningar i Fisksätra?

– Jag är medveten om den demografiska skillnaden mot de andra platserna där vi driver skola. Att det i Fisksätra pratas 40 olika språk ger fantastiska möjligheter. .

Har ni beredskap för elever med större stödbehov?

– Ja, vi är väl förberedda. Vi kommer att erbjuda modersmålsundervisning och extra stöd till dem som behöver. I alla våra skolor har vi internationell personal och elever med olika bakgrunder.

Hur gör ni för att mötet mellan olika sociala bakgrunder ska bli bra för alla?

– Vår styrka är att vi har en stark kultur och en vi-känsla bland både elever och personal, en stolthet i att vi gör saker tillsammans. De olikheter som finns kommer vi att använda i undervisningen så att alla kan ta plats, bli sedda och känna delaktighet.

Tror du att den här delade antagningsmodellen kan minska skolsegregationen?

– Mitt huvudfokus är att skapa en bra utbildning som så många som möjligt kan ta del av. Om vi också kan motverka skolsegregationen är det väl jättebra. Vår modell tror vi är mycket bättre än de alternativ som lagts fram, som lottning till exempel. Om det här fungerar hoppas vi att fler kan ta efter.

Hur bryter vi skolsegregationen?

#EttSthlm är en specialsida inom Mitt i som söker lösningar på hur vi får ett mer sammanhållet Stockholm.

I en serie artiklar ställer vi frågan: varför ökar skolsegregationen trots att så många föräldrar säger sig vilja ha mixade elevgrupper? Vad behöver ändras?

Läs förra veckans artikel här – och delta i diskussionen på Mitt i:s Facebook.

Visa merVisa mindre

Kommentar: Lyckas det här ändras hela skoldebatten

Att stänga skolor i utsatta områden och bussa iväg eleverna för att skapa blandning har prövats på flera håll i Sverige. I Nacka testar man nu det motsatta: att locka elever från villorna till miljonprogrammet. Lyckas experimentet kan det påverka hela skoldebatten, skriver Mitt i:s Petter Beckman

Petter Beckman, projektledare för #EttSthlm

Många kommuner försöker hitta formeln som kan bryta skolsegregationen.

I Örebro la man ner högstadiet i det utsatta området Vivalla och spred ut barnen för att få mer blandade skolor. För vissa av de bussade eleverna tycks effekten vara positiv. Men liknande planer väcker nu starka protester bland medelklassföräldrar i Trollhättan.

På andra håll, som i Nyköping, har man försökt samla högstadieelever från flera olika områden i en nybyggd, gemensam jätteskola. Det har fungerat sisådär.

Eftersom föräldrarna har kvar sin valfrihet har många kunnat flytta barnen till friskolor i omgivningen.

Svårt att stoppa

”White flight” är en mekanism som är svår att stoppa om inte friskolorna involveras, konstaterar skolforskaren Stefan Lund.

Det fria skolvalet har lagt ett alltför tungt ansvar i de enskilda familjernas knä, menar han och flera andra forskare: även om många ideologiskt är för blandning vinner egenintresset nästan alltid.

Det som krävs för att föräldrarna ska välja annorlunda är att den blandade skolan faktiskt framstår som bättre för det egna barnet rent kvalitetsmässigt, framhåller Stefan Lund.

"Att blanda räcker inte"

Mycket hänger också på hur skolan organiserar och hanterar mångfalden, Att bara blanda barnen räcker inte, är hans poäng.

Viktor Rydbergs skolor gör nu något helt nytt. ”Om vi lyckas ser vi gärna att andra tar efter”, säger stiftelsens skolchef Amanda Hurst.

Skolsverige kommer att följa försöket med intresse.