Defne börjar egentligen bli för gammal, det är hon medveten om. Släkten har nästan slutat att tjata.
– Jag borde ha varit förlovad för länge sen. Och det blir ju svårare att hitta någon ju äldre jag blir, säger hon med en liten grimas.
Defne är snart 26, har en master från universitetet och ett kreativt yrke hon trivs med. Men i ett avseende är hon den som inte följer familjens förväntningar.
– Alla mina syskon är gifta, bor i radhus och lever svenssonliv med barn och allting. Medan jag bor kvar hemma och sparar pengar till den dag jag ska flytta hemifrån. Och då kommer jag nog att bo själv, säger hon.
Kan du dejta under tiden du väntar?
– Ja, men inte öppet som i svensk kultur, för då kan ett dåligt rykte spridas om dig och familjen. Föräldrarna vill att du ska hitta en partner du vill vara med. Men det krävs först en förlovning för att det ska vara fritt fram att dejta öppet, säger Defne.
Hon tror inte att det skulle bli några direkta repressalier om hon bröt mot reglerna. Men föräldrarna och släktingarna skulle inte gilla det, så mycket är säkert.
Känner du dig begränsad?
– Litegrann. Och jag är inte helt klar över vad jag tycker om det. För samtidigt gillar jag att vara en del av den här kulturen och communityn som jag vuxit upp med. Så det är nog både och. Det är ju en del av mellanförskapet, att vara lite av båda.
En turkisk-svensk hybrid. Så tänker Defne på sig själv idag och känner sig stolt över det. Så var det inte tidigare. Tonårstiden var en enda lång identitetskris.
– Upp till sexan när jag gick i skolan i min egen stadsdel, där alla hade föräldrar från olika länder, då tänkte jag med självklarhet att jag var turk, inget annat, berättar hon.
– Först i sjuan, när jag bytte till en skola inne i stan, gick det upp för mig: What!? Kan jag också vara svensk? Kan jag vara båda två?
Älskar schlager
Genom de nya klasskamraterna i innerstan fick Defne inblick i svensk-svenska medelklassfamiljers liv och tankevärld.
– På många sätt var folk mer som jag där. Alla älskade schlager och melodifestivalen, precis som jag. Jag hade aldrig känt mig särskilt hemma i den lite tuffare ortenkulturen.
Samtidigt märkte Defne att hon i innerstadselevernas ögon fick rollen som ”ortentjejen” och hon fick frågor om tvångsgifte och hederskultur, saker som hon aldrig riktigt tänkt på.
Än idag tänker inte Defne på reglerna i föräldrahemmet som ”hederskultur”, mer som en stark familjeanda. Men hon berättar att hon börjat gå i terapi för att hantera de trassliga känslor hon har inför de båda krockande normsystemen.
– Väldigt mycket av mitt tänkande har jag fått från Sverige: att jag vill kämpa för allas lika rättigheter. Att alla ska ha rätt att gifta sig med vem de vill.
Inte längre självklart
Men hon medger att hon har blivit mer traditionell i takt med att hon blivit äldre, inte minst när det gäller familj och vilka roller man har hemma.
– Där tror jag att jag har förändrats. När jag var yngre tänkte jag mer självklart att kvinnor och män skulle vara lika i allt. Nu tänker jag mer på vad jag själv skulle trivas med, vad som skulle kännas hälsosamt.
Hon exemplifierar:
– Om jag får barn skulle jag vara den mer omhändertagande, den som har koll på hemmet. Och i enlighet med vår turkiska kultur skulle jag vara den som servar med te om vi får gäster, inte mannen.
Lite gammaldags alltså?
– Ja. Men om jag ser på mina gifta syskon, där är också mannen aktiv med att laga mat, ta hand om barnen och städa. När vi är på besök i Turkiet ser vi skillnaden, att där hjälper mannen inte till alls. Det där förändras här i Sverige, det blir det mer och mer likt det svenska sättet, säger Defne.
/Defne har bett om att få vara anonym och heter egentligen något annat./
"Alla kan inte bli precis som svenskar"
Hur mycket måste den som flyttar till Sverige förändra sitt sätt att tänka? ”Vi behöver en gemensam värdegrund. Men vi kan inte ändra på människor. Ändringen måste komma inifrån”, säger Nisreen, arbetsledare för samhällsorienteringen för nyanlända.
DET HÄR ÄR FÖRSTA DELEN I ARTIKELSERIEN "VÄRDEGEMENSKAP?". HAR DU TANKAR KRING ÄMNET? MAILA GÄRNA!
”Vad ska jag göra med allt det här?” Nisreen Alnaasan, lärare och integrationspedagog från Gaza, minns häpnaden när högen av platta Ikea-paket dök upp i lägenheten i Hallstavik, tio mil norr om Stockholm, dit hon flyttade som nyanländ för 15 år sedan.
– Paketen låg ouppackade i två månader. Till slut kom en kommunal tjänsteman och hjälpte mig att skruva ihop alltsammans, berättar hon.
Bortsett från denna första kulturkrock – och att det kändes lite tomt och ensamt i det lilla brukssamhället – såg inte Nisreen anpassningen till Sverige som något större problem.
"Kultur och lagar inget problem"
I dag bor hon i en villa i Älvsjö med sin man och jobbar som arbetsledare för samhällskommunikatörerna inom ABF Stockholm. Uppgiften är att på 100 timmar ge nyanlända ”en grundläggande förståelse för det svenska samhället”.
Sverige skiljer sig kraftigt från de flesta andra länder i världen när det gäller hur människor ser på bland annat jämställdhet, familj och personlig frihet, visar undersökningar från forskargruppen World Value Survey.
– Själv hade jag bara ett enda mål när jag kom, att lära mig svenska och börja jobba så snart som möjligt. Det här med kultur och lagar var inget problem, jag har alltid läst romaner på olika språk och är van vid skillnader, säger Nisreen.
VÄGLEDER. "Det är viktigt att nyanlända får samhällsorienteringen tidigt innan de påverkas av felaktiga rykten", menar Nisreen Alnaasan.
Fred Miller
Det var just hennes nyfikenhet på andra människor och på det mångkulturella – ihop med intresset för pedagogik – som gjorde att hon ville jobba med samhällsorientering. Och hon ser den nya lag om samhällsorientering som infördes 2010 som ett stort steg framåt.
"Måste förstå andemeningen"
– Nu får alla undervisningen på sitt eget språk, vilket gör att de kan diskutera och ställa följdfrågor. Fokus ligger på dialog och reflektion, för att folk ska förstå logiken och andemeningen bakom lagarna, vilket ju är det viktiga, säger Nisreen.
Att samhällsintroduktionen tidigare inte var tillräckligt bra håller Nisreen med om.
– Jag träffar ofta människor som har bott i Sverige i 20-30 år har mindre kunskap om lagar och regler än våra deltagare i dag.
Upptagna av sin rädsla
– Tyvärr är det också vanligt att nyanlända kommer till våra kurser med felaktig information som de har fått från äldre landsmän. Det är viktigt att folk får samhällsorienteringen tidigt innan de påverkas av felaktiga rykten, säger hon.
Det gäller särskilt i frågor om barnuppfostran och relationen till socialtjänsten.
– Många är väldigt bekymrade för sitt föräldraskap. De känner sig otillräckliga och är jätterädda för att socialtjänsten ska ta deras barn. De blir så upptagna av sin rädsla att de inte kan fokusera på SFI eller på samhällsorienteringen, säger Nisreen.
Genom att socialsekreterare bjuds in till kursen får deltagarna träffa en människa
av kött och blod som de kan ställa frågor till.
– Att myndigheterna hjälper till spelar stor roll för att bygga tillit, säger Nisreen.
Identifikation. "Hållbar integration, det sker när man som nyanländ börjar identifiera sig med Sverige som land, att man har en gemensam värdegrund", säger Nisreen Alnaasan.
Fred Miller
Är målet att folk ska ändra sina värderingar?
– Det är inte vår uppgift. Förändringen kommer inifrån dem själva. Det är de nyanländas jobb att hitta sin väg, hur de ska anpassa sig. Det vi kan göra är att ge dem information, verktyg och möjlighet att reflektera.
Så vad är målet?
– Hållbar integration, det sker när man som nyanländ börjar identifiera sig med Sverige som land, med Sveriges lagar och regler. Att man har en gemensam värdegrund. Men också att det finns en ömsesidig förståelse och respekt.
Vilken gemensam värdegrund behövs tycker du?
– Den ska vara byggd på mänskliga rättigheter, jämställdhet, hbtq-rättigheter och religionsfrihet. Det är jätteviktigt att familjer och myndigheter har samsyn kring de här sakerna, säger Nisreen Alnaasan.
– Men att tvinga alla att bli precis som svenskarna skulle fungera dåligt. Alla i Sverige tycker ju inte heller lika. Att inkludera människor är mycket bättre. Jag tror att alla är kapabla till att hitta en fungerande balans.
Tyvärr är det också vanligt att nyanlända kommer till våra kurser med felaktig information som de har fått från äldre landsmän.
”Du gör helt rätt som säger ifrån"
Tre exempel på frågor som dyker upp i samhällsorienteringen.
1. ”Jag vill inte att min dotter simmar i simhallen tillsammans med främmande män.”
Nisreen svarar föräldern: ”Skolverket har krav på både killar och tjejer att ha simfärdigheter. Simhallen välkomnar alla och har man funderingar kan man höra av sig till dem”.
– Det är viktigt att de själva får ta första steget. Det är upp till dig hur mycket du vill kompromissa – och att hitta en praktisk lösning som fungerar för dig, förklarar Nisreen Alnaasan.
2. ”Min dotter vill ha sex med sin partner hemma hos mig.”
Den inbjudna socialsekreteraren svarar: ”Enligt lagen och enligt barnkonventionen har din dotter rätt att ha sex om hon vill det. Men i ditt hem är det du som bestämmer.”
– Då har man gett information, sedan får föräldern själv hitta en lösning, säger Nisreen.
3. Min dotter hänger ute och röker med kompisar. När jag försöker säga ifrån hotar hon med socialen.
Socialsekreteraren svarar: ”Du gör helt rätt som säger ifrån, det är ditt jobb som mamma. Och det är bra att hon vill gå till socialtjänsten, ni kan komma hit tillsammans.”
– Mamman blev jättelugn. Många vet inte att socialtjänsten är till för föräldrarna också.
Källa: Nisreen Alnaasan
Så vill nya regeringen ändra samhällsorienteringen
√ Samhällsorienteringen vänder sig till personer som nyligen fått uppehållstillstånd och deltar i etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen samt vissa anhöriginvandrare.
√ Kurserna omfattar 100 timmar och syftar bland annat till att utveckla "kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna".
√ Det är kommunens ansvar att ge kursen. I Stockholms län bedrivs samhällsorienteringen som en upphandlad verksamhet och det är ABF Stockholm och Cuben Utbildning som är leverantörer.
√ SD, M, KD och L vill enligt Tidöavtalet att samhällsorienteringen ska lägga mer tonvikt på "jämställdhet, kvinnans rättigheter, religionsfrihet och samhällets övriga grundvärderingar" samt att kunskaperna ska testas med ett prov.
√ ”Den som befinner sig i Sverige /.../ har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar", står det också i överenskommelsen.
Kompisar på en helt ny nivå
Att som nyanländ hitta vänner bland etablerade svenskar kan kännas omöjligt. Flera kommuner tar nu hjälp av ideella krafter. Bekhzod och Mathias möttes genom Kompis Sverige och fann varandra direkt.
I somras var trebarnspappan Bekhzod Isamukhamedov hemma hos en svensk familj för första gången. Då hade han bott nästan sex år i Sverige.
– Jag gillar verkligen Stockholm, men jag var trött på att inte ha några vänner. Så jag provade att fylla i mina uppgifter hos Kompis Sverige, berättar Bekhzod, som då bodde i Botkyrka men som nu har flyttat med sin familj till Ronna i Södertälje.
Först hände ingenting, men på tredje försöket svarade Mathias Lundeberg, tvåbarnspappa i Sköndal, som även han var på jakt efter nya vänner.
– Jag är jätteglad för det. Mathias är en mycket bra människa. Det här har lyft mitt liv till en ny nivå, säger Bekhzod.
Värme som inspirerar
Nu pryds anslagstavlan i Mathias radhus av foton på Bekhzods och Mathias äldsta döttrar, nio och tio år gamla. Tjejerna blev kompisar direkt och började umgås på Snapchat.
– Det finns en värme hos Bekhzod som inspirerar. Och vi har mycket gemensamt som småbarnspappor. Alla i min familj upplever matchningen som en supergrej, säger Mathias.
Bekhzod Isamukhamedov och Mathias Lundeberg är på väg för att käka lunch tillsammans vid sjön Drevvikens strand.
Petter Beckman
Den ideella föreningen Kompis Sverige, som matchar ihop nya och etablerade svenskar, samarbetar med flera kommuner bland annat Värmdö, Sollentuna, Haninge och Botkyrka.
– För båda sidor gäller det att få sociala kontakter utanför sin bubbla som kan stärka känslan av samhörighet och tillit. Vilket samtidigt gör det lättare att ta in information om samhället, säger Natassia Fry, grundare till Kompis Sverige.
Fokus på kvinnor
Botkyrka kommun har under hösten startat upp ett nytt partnerskap med Kompis Sverige, med särskilt fokus på utrikesfödda kvinnor och vägar in på arbetsmarknaden.
– Många har bott här länge men saknar både kontakter och kunskap om samhället. Vi tror det är lättare för en förening som den här att närma sig medborgarna på ett icke-laddat sätt, säger Rita de Castro på kommunens socialförvaltning.
Kompis Sverige bygger ut matchningen med sociala aktiviteter som teater, utflykter, språkkaféer och workshops där deltagarna kan mötas och lära sig mer om Sverige.
Vilken kunskap är det som behövs?
– Du kan inte komma någonstans om du inte förstår de sociala koderna. Du behöver också förstå demokratin, lagstiftningen och hur skolan fungerar, även hur vi ser på jämställdhet och kvinnors rättigheter, säger Rita de Castro.
Alla tar inte in informationen under de första åren i Sverige eftersom det är så mycket annat som ska lösas då, framhåller hon. En del kvinnor fullföljer aldrig SFI utan blir kvar hemma med barnen.
– Du kan inte begära att människor med annan bakgrund och religion ska ta till sig vår livsstil fullt ut. Men man behöver ges verktyg för att förstå hur vi tänker och varför, så att vi kan mötas på ett jämlikt sätt, säger Rita de Castro.
Tuyana Mörklöv, Norsborg, jobbar på öppna förskolan i Hallunda och är aktiv i föreningen Kompis Sverige.
Petter Beckman
Olika mentaliteter
Tuyana Mörklöv jobbar på Öppna förskolan i Hallunda, Botkyrka, och leder även kurser i föräldraskap med rollspel och reflektionsövningar.
Tuyana är också aktiv i Kompis Sverige och räknas där som ”etablerad svensk”, efter tio år i landet. Hon berättar att hon har fått alla sin vänner genom organisationen.
– Att skaffa kompisar i Sverige är jättesvårt. Här i Norsborg där jag bor finns det så många olika mentaliteter, man småpratar inte så mycket med grannarna. Och det tar lång tid i ett nytt land innan man kan skämta om samma saker, säger hon.
Bekhzod har inte förändrats så mycket av att bo i Sverige, tycker han.
– Men jag har nog blivit lugnare som människa. Och jag bestämmer alltid tid i förväg innan jag hälsar på någon. Det svenska sättet har blivit normalt för mig.
Mathias Lundeberg jobbar med grafisk design, Bekhzod Isamukhamedov jobbar som truckförare och lastbilschaufför.
Petter Beckman
"Viktigt att våga sig ut ur den egna gruppen"
Eliz Lundström, Huddinge, jobbar som verksamhetsutvecklare i kommunen. Hon betonar föreningslivets betydelse för att folk ska komma ut ur sina sociala bubblor.
Petter Beckman
Eliz Lindström jobbar som verksamhetsutvecklare i Huddinge kommun, bland annat med nyanlända flyktingar. Att komma in i samhället handlar ofta om att göra sig mindre beroende av familjen, menar hon.
– I en del kulturer är familjen både a-kassa, arbetsförmedling, pensionskassa och domare, säger hon. Kommer du på kant med familjen då får du stora problem. Man måste alltså hjälpa folk att hitta andra vägar, för att de ska få ett oberoende och jobba upp kontakter utanför den egna gruppen, säger Eliz Lindström.
Det är därför föreningslivet är så viktigt, menar hon.
– Jag tror väldigt starkt på det. Om du kommer in i ett fotbollslag till exempel, då börjar du bygga relationer till folk som du inte skulle träffa annars.
– Men alla vi, även infödda svenskar, är så rädda för att umgås eller ens prata med folk som inte är precis som vi själva. Men vågar man ta det steget då får man ett helt annat kontaktnät, säger Eliz Lindström.
Man småpratar inte så mycket med grannarna. Och det tar lång tid i ett nytt land innan man kan skämta om samma saker.
Mathias Lundeberg jobbar med grafisk design, Bekhzod Isamukhamedov jobbar som truckförare och lastbilschaufför.
Petter Beckman