Vita rosor täcker ena väggen och taket glittrar av kristallkronor. På varje bord ligger ett stort pappersark. Föräldrarna skriver med tjocka tuschpennor:
Dålig skola, dåliga förebilder. Rasism i samhället. Fadersfigur saknas. Brist på kärlek och tid från föräldrar. För många syskon. Ingen fritidssysselsättning. Avsaknad av stöd. Ingen framtidstro.
Det är sen fredagkväll i Husby men koncentrationen härinne i festlokalen är hög.
Uppgiften: Vad är orsakerna till att så många barn och ungdomar hamnar i missbruk och kriminalitet?
– Det är pappornas fel, som inte lägger tillräcklig tid på barnen, enas kvinnorna runt ett av borden.
– Det beror på trångboddheten, invänder en pappa. Det blir konflikter hemma om man är tio personer i en fyra, det är därför killarna hänger ute på gatan och papporna sitter på kafé.
Kulturkrockar och maktlöshet
Ekonomisk stress, bristande kommunikation, skilsmässobråk, okunskap, kulturkrockar, rädsla och maktlöshet återkommer gång på gång när grupperna drar sina listor.
Det mesta har sagts förr i debatten om utsatta områden. Men det här är nytt, framhåller arrangörerna.
– Det här är första gången jag hört en grupp föräldrar lägga upp allt på bordet så här ärligt, säger Hodan Toosh, en av kursledarna, själv aktiv i en svensk-somalisk autism- och aspergerförening.
Över trettio Järvaföräldrar, alla med somalisk bakgrund, har jobbat i tio veckor med ett ambitiöst studiematerial: Om olika uppfostringsstilar, varför auktoritärt föräldraskap kan slå fel i Sverige, om vikten av att ge tid och kärlek, om neuropsykiatriska diagnoser och vilken hjälp som finns att få.
"Mycket skam"
– Det finns mycket skam, många vill inte erkänna problemen. Så länge folk lever i förnekelse kan ingenting förändras, säger Hodan Toosh.
I kväll är det kursavslutning. Det blir middag och utdelning av diplom. Innan dess diskuterar föräldrarna vad som behöver hända.
– Vi kan inte bara förvänta oss att någon annan gör någonting. Vi måste vistas där barnen vistas, fler måste nattvandra och sluta upp att bara sitta på fikaställen och babbla, säger Fardowsa Issa, mamma och förskolechef i Rinkeby.
En pappa som jobbat med kriminella ungdomar understryker: Vi måste lära ossatt se tecknen innan det är för sent.
Läxhjälp och sysselsättning
– Det gemensamma är att de här barnen inte klarar skolan. Vi måste fokusera på på läxhjälp och sysselsättning. Annars kommer de att dra med sig andra, säger han.
En annan pappa fyller på:
– Vi behöver inse att det är här i Sverige som våra barn växer upp och vi själva kommer att begravas. Det är här vi måste satsa vårt engagemang, mer än i det gamla hemlandet.
Nationellt nätverk
Abdullahi Sheikh Ali är projektledare för föräldrautbildningen som ordnas parallellt i fem svenska städer, på initiativ av Somaliska riksförbundet.
– Vi väcker de här tankarna och lyfter fram vikten av att samarbeta. Vi jobbar nu för att bygga ett nationellt nätverk som kan hålla samarbetet vid liv, säger han.
Kursledaren Samsam Elmi från Hjulsta förklarar varför nätverksbyggandet är så viktigt.
"Ett nomadfolk"
– Somalier har varit ett nomadfolk. Man tar hand om sin familj, men det finns inte så mycket tradition av samarbete. Gruppkänslan saknas. Det är det vi vill ändra på.
En mamma får applåder när hon säger:
– Allt det här kommer att göra skillnad för nästa generation. För de tonåringar som redan blivit kriminella är det kanske för sent. Men om vi håller fast i det här kan vi ge de uppväxande barnen andra möjligheter.
https://www.mitti.se/nyheter/hoppet-satts-till-jarvas-mammor/repuhA!X2Nfu6cvGf4DM1GCSO6yrg/
https://www.mitti.se/ettsthlm/pappor-vi-vill-samarbeta/reptjj!dyVtiCJ4Zu1kqRN6@p9N3A/
https://www.mitti.se/ettsthlm/skolresultaten-lyfte-nar-foraldrarna-fick-makten/repucl!oCAY6Jm5xjFLYIrnNsqSpA/