Finansinspektionens har meddelat att de vill att amorteringskraven återinförs i september. Detta skulle drabba nästan varannan ung vuxen (16-29 år) i Stockholm, enligt en ny Sifo-undersökning. För tio år sedan infördes bolånetaket som innebär att en köpare inte får låna mer än 85 procent av köpeskillingen till en bostad. Resten, 15 procent, måste köparen betala själv genom sparande eller att ta ett dyrt blancolån. Med de stigande bostadspriserna har kontantinsatsen blivit ett allt högre hinder för framför allt unga att kunna köpa ett eget hem. Lägg sedan på de skyhöga räntor som bankerna räknar med i sina kvar-att-leva-på-kalkyler och därtill krav på amortering enligt en stelbent modell för att överhuvudtaget bevilja lån. Det här får till följd att många unga familjer, även med normala inkomster, portas från att köpa en bostad.
Omöjliggör köp av bostad
HSB anser att amorteringskravet inte bör återinföras på det sätt som det tidigare var utformat. Det är viktigt med en sund amorteringskultur, men ett generellt och strängt amorteringskrav som slår lika hårt mot alla oavsett förutsättningar omöjliggör för alldeles för många att köpa en bostad. Amorteringstakt bör bestämmas mellan bank och låntagare beroende på låntagarens förutsättningar.
Kritiken mot att återinföra amorteringarna är omfattande även från många av landets ledande ekonomer, däribland förre vice riksbankschefen Lars E O Svensson samt Harry Flam och John Hassler, de tidigare ordförandena i Finanspolitiska rådet. Det är bekymmersamt att Finansinspektionen bortser från det.
Behövs åtgärder
Istället för hinder och krav behövs åtgärder som underlättar för unga att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis ett statligt startlån och stöd för bosparande som man har i Norge. HSB har tagit fram HSB Dela som hjälper unga in på bostadsmarknaden genom att vi går in och delar på köpet. Men vi ensamma kan inte lösa problemet. Det är hög tid för regeringen att underlätta för unga på bostadsmarknaden, en gång för alla.