Jag satte morgonhavrelatten i halsen när jag läste att det ska byggas 65-70 seniorlägenheter i Björnbo (Mitt i Lidingö, 2025-10-03, ”Här kan det byggas nytt för äldre”). Dessa politiker som raljerar mot tvångsblandning, hur tänker de nu?
Att tvångsblanda pensionärer med andra människor i Björnbo kommer att skapa problem för de boende i närområdet och för Lidingös skattebetalare.
Pensionärer lockar kriminella
Vem har inte hört talas om blåögda Gerda som lämnar ifrån sig sina guldsmycken till en vältalig man utklädd till polis? Eller Gunnar som försiktigt upprepar alla sina lösenord och kontonummer för den trevliga killen från Microsoft i Filippinerna, som aldrig har bråttom i luren?
Vi har problem nog i dessa kvarter med trimmade A-traktorer och lustgasmissbruk, håll gärna bedragarna och deras offer utanför!
Pensionärer är främmande för modern teknik
När man har bråttom hem till fredagsmyset med oomph-tacosen i ena handen och en organisk alkoholfri IPA i den andra är det najs att glida igenom kassan med Apple Pay. Men vaf... står det en pensionär där som betalar med sedlar och mynt?
Pensionärer anpassar sig inte till dagens svenska samhälle utan lever kvar med rutiner och teknologi från förr, vilket förhalar samhällets utveckling. De äter t. ex. äter kalops i gillestugan framför diabilder och linjär TV. Att tvångsblanda nutidens uppkopplade Al-jockeys med bakåtsträvande ludditer riskerar Lidingös digitala framtid.
Pensionärer är dyra för samhället
Pensionärer – per definition – arbetar inte, utan de suger märgen ur samhället genom att leva på statskassan och offentligt finansierad vård, där tio procent av hela samhällets sjukvårdskostnader genereras under sista levnadsåret (enligt Kl:s folkhälsoakademi).
De tränger dessutom undan unga personer från bostadsmarknaden, folk som har 60+ år av 29,72 procent i kommunala skatteinbetalningar framför sig. Ska vi inte försöka attrahera unga EQT-valpar och nykläckta Klarna-miljonärer före ett gäng silverhåriga kupongklippare? Välkomna, men inte här!
Det finns kommuner runtom i landet som är bättre anpassade att öppna sina hjärtan för pensionärer. Där kan de umgås med likasinnade, med sina tekakor och melodikryss. Kalmar, Lidköping och Växjö anses vara Sveriges toppkommuner för pensionärer. Där kan de väl blanda sig?