Våren är äntligen på gång i Karin Kjellsons trädgård på Hägerstensvägen 320. Syrenbuskarna knoppas och odlingslådorna står redo. Om några veckor kommer körsbärsträdet att blomstra.

Det var för att få ett ”trädgårdsboende” som arkitekten Karin Kjellson och hennes man beslöt sig för att flytta från innerstan för åtta år sedan­. Men att köpa en villa på egen hand var för dyrt och de ville heller inte leva det traditionella villalivet.

– Vi ville bo tillsammans med andra, för att kunna vara mer sociala och ta hjälp av varandra, berättar Karin­ Kjellson och slår sig ner på verandan vid familjens 1920-talshus.

För att förverkliga sin dröm gick Karin Kjellson och hennes man ihop med ett gäng likasinnade, i en så kallad­ byggemenskap. De letade­ fastigheter tillsammans och när de hittade en i Mälarhöjden slog de till.

Totalt finns sex bostäder på tomten – två i huset till vänster, ett i huset i mitten och tre i huset till höger. De är 36–120 kvadratmeter stora.

Totalt finns sex bostäder på tomten – två i huset till vänster, ett i huset i mitten och tre i huset till höger. De är 36–120 kvadratmeter stora.

Angie Gray

Byggde två nya hus

Det var för fem år sedan. Då fanns bara 1920-talshuset på den långsmala tomten. För 1,5 år sedan blev två nätta tvåvåningshus klara, målade i brunt och mörkgrönt. Tillsammans bildar de tre husen Brf Villa Mälarhöjden, med sex bostäder i olika storlekar.

– Tanken är att de nya husen ska vara som flyglar till den äldre villan, med moderna uttryck men i en skala som passar in i området, säger Karin Kjellson och tillägger:

– Vi placerade husen så att vi kunde spara träden: äppel-, plommon-, päron- och körsbärsträd. Ett par av dem kom väldigt nära husen och byggarna var tveksamma. Men det gick!

Karin Kjellson är stolt över Brf Villa Mälarhöjden och menar att det är ett bra exempel på hållbar förtätning av ett villaområde. Husen upptar 20 procent av tomtarean, en yta som ofta bara används till en bostad.

– Det här är ett hållbart sätt att tillgängliggöra villaområden för andra grupper än de som har råd att köpa villa. De flesta som bor här är i 30-årsåldern och det finns två barnfamiljer, säger Karin Kjellson.

I stället för att maximera husens storlek sparade Karin Kjellson och hennes grannar de gamla fruktträden, som de nu har glädje av.

I stället för att maximera husens storlek sparade Karin Kjellson och hennes grannar de gamla fruktträden, som de nu har glädje av.

Angie Gray

Vann första pris

I vår har familjerna mycket att fira. På onsdagen kom beskedet att Villa Mälarhöjden är en av tio finalister i tävlingen Årets Stockholmsbyggnad, där en jury bland annat bedömer arkitektur, hållbarhet och innovation (se faktaruta).

Dessutom vann projektet nyligen förstapriset i tävlingen­ Guldhemmet, i kategorin Årets nytänkare 2022. Tävlingen ordnas av Hemnet, med experter från Sveriges fastighetsmäklar- och bostadsutvecklarbransch i juryn.

Förstapriset gick både till Brf Villa Mälarhöjden och till arkitektbyrån Theory Into Practice, som Karin Kjellson är med och driver. Juryn lyfter fram den byggemenskap som hon och hennes blivande grannar bildade.

– Alla har sin egen uteplats och sina egna täppor. Delar av trädgården är gemensam, berättar Karin Kjellson som just börjat njuta av vårsolen på sin veranda.

– Alla har sin egen uteplats och sina egna täppor. Delar av trädgården är gemensam, berättar Karin Kjellson som just börjat njuta av vårsolen på sin veranda.

Angie Gray

"Med hjärtat"

Konceptet, som innebär att privatpersoner går ihop för att bygga, påminner om den ursprungliga bostadsrättsmodellen, konstaterar juryn som menar att ”projektet bidrar till ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet genom mer effektiv mark- och resursanvändning”.

– Nu bor tolv personer här i stället för två. Det är bra markanvändning. Samtidigt har vi värnat den gamla miljön. Jag tror att man bygger mer med hjärtat när man bygger för att själv bo på en plats, säger Karin Kjellson.