Det är den ideella stiftelsen Håll Sverige Rent som organiserat samlingen. När de femtiotal frivilliga först möttes under torsdagsmorgonen såg kusten ren och fin ut. Men efter bara någon timme av plockande fylldes ändå flera kassar med skräp snabbt.
– Plasten i havet bryts itu till mindre och mindre delar, vilket gör den svårare att plocka upp. Det vi ser med blotta ögat är en försvinnande del av den enorma mängden plast som finns i och från vattnet, säger Johanna Ragnartz, en av de som är på plats från Håll Sverige Rent.
Plast en del av ekosystemet
Johanna Ragnartz förklarar att det riktiga problemet är när plasten bryts itu till så pass små bitar att det omvandlas till mikroplaster. Mikroplaster är när plastartiklar bryts ner till att bli mindre än 5 millimeter stora.
– Plasten är giftig och mikroplast misstas som plankton för fisken, som äter plasten. Sedan äter vi fisken, på så sätt förgiftar plasten hela ekosystemet, säger Johanna Ragnartz.
Skräp från hela världen – på västkusten
Det är den Jutska havsströmmen som slår mot hela västkusten och drar med sig skräpet – från världens alla hörn.
– Det vi hittar mest är plast i alla former, oräkneligt många fimpar och olika typer av förpackningar. Skräpen har ofta ett annat språk tryckt på sig, så man tydligt ser att detta har flutit hit från ett annat land. Jag hittar ofta förpackningar på ryska, säger Johanna Ragnartz.
https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/ungdomar-tar-kampen-mot-fimparna/repshf!POjJ0ZzL3Dtf8OHgqFJvJQ/
Göteborgaren är också boven
Men även göteborgarna själva bidrar till skräpet som spolas upp på Västkusten. Varma somrar i Göteborg gör att nedskräpningen ökar.
– Ju varmare det blir, desto mer nedskräpning får vi då människor är ute mer. Även många turister kommer till Göteborg på sommaren, då blir det ännu mer skräp.
Granater, knark och badkar
Johanna har jobbat aktivt med skräpplockning under fem år och berättar att den största delen av skräpet är konsumtionsartiklar. Sådant människor köper och sedan slänger ifrån sig så att det blåser eller regnar ner i haven. Men hon har även gjort mer makabra fynd.
– Vi har hittat alla möjliga saker, granater, badkar, knark och kundvagnar som förts till land, säger Johanna Ragnartz.
Men trots att de frivilliga strandstädarna fyller kassar av skräp är det bara toppen av sopberget. Det är nämligen 90 procent av allt skräp som spolas ner i vattnet som aldrig kommer upp. Det sjunker istället i vattenmassorna och trycks ner i havsbädden.
– Städaktiviteterna i sig kommer inte att lösa problemet, det är mestadels till för att öppna människors ögon. Det enda som kan göra verklig skillnad är att sluta skräpa ner. konsumtionsskräp är den största boven, när människor bara ställer sitt skräp på ställen, kastar på marken eller dumpar direkt i haven.
Alla har sitt ansvar
Trots att Johanna lägger betoning på individens ansvar att slänga sitt skräp på rätt ställe, tillägger hon att problemet genomsyrar alla nivåer i samhället.
– Alla har sin del. Politiker måste fixa rätt lagstiftning, producenterna måsta ta sitt ansvar och kommunerna måste hantera skräpet som konsumenterna slänger.
Även om skräpplockning i sig inte löser hela problemet, uppmanar Johanna människor att delta.
– Pratar man om klimatfrågan kan det kännas som ett överväldigande stort problem. Men att plocka skräp är en konkret grej man kan göra. Förutom att du städar upp hav och land skickar det en signal omgivningen. Allt spelar roll och vi kan faktiskt göra skillnad, säger Johanna Ragnartz.
