Upplands-Bro
Bakgrunden är att Skolinspektionen anser att Jensens två skolbyggnader i Upplands-Bro ligger för långt ifrån varandra för att räknas som en och samma enhet. Jensen har därför ansökt om ett eget tillstånd för den ena byggnaden, med tillägget att det skulle ske skyndsamt.
Två nej – ett ja
Skolinspektionen avslog ansökan med hänvisning till att det saknades särskilda skäl att behandla den utanför den ordinarie ansökningsperioden.
Ur ett elevperspektiv är det olyckligt att Skolinspektionen inte ens kunde bevilja anstånd.
Förvaltningsrätten gjorde samma bedömning – men kammarrätten går nu på Jensens linje.
Ska prövas skyndsamt
Domstolen skickar tillbaka ärendet till Skolinspektionen för ny handläggning och delar bolagets argumentation om vikten av att erbjuda eleverna en sammanhållen skolgång.
– Vi känner oss trygga med att kammarrätten gör samma bedömning som vi på Jensen, skriver Mats Rosén, skolchef för grundskolan på Jensen Education, i ett sms till Mitt i.
Verksamhetsövergången klar
Enligt Mats Rosén har Jensen gjort två försök att få skjuta upp verksamhetsövergången till Upplands-Bro kommun. Det ena så sent som i fredags, där bad man om anstånd tills att deras ansökan hanterats. Båda dessa försök avslogs av Skolinspektionen.
Övergången genomfördes därför måndagen den 16 februari som planerat.
– Ur ett elevperspektiv är det olyckligt att Skolinspektionen inte ens kunde bevilja anstånd. Nu behöver myndigheten skyndsamt handlägga vår ansökan.
Skolinspektionen har ännu inte tagit ställning till om man avser att överklaga eller inte. Hur lång tid en handläggning tar kan myndigheten inte svara på.
Däremot uppger de att en ansökan som hanteras med snabbhandläggning och godkänns innebär att en huvudman kan öppna direkt. En ansökan enligt normalt förfarande som godkänns innebär att man kan öppna tidigast 2027.
Domen i kammarrätten kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Oppositionens kritik: "Visa oss avtalet med Jensen"
Beslutet är klart. Upplands-Bro tar över 120 Jensenelever medan friskolejätten söker nytt tillstånd hos Skolinspektionen. Men oppositionspartierna S, V och MP är starkt kritiska till att inte ha fått se det avtal kommunen ska teckna med Jensen.
Upplands-Bro
På onsdagskvällen blev det till sist klart.
Upplands-Bro kommun tar över 120 Jensenelever i förskoleklass och årskurs ett. Verksamhetsövergången kommer att ske den 16 februari. Barnen fortsätter med samma lärare i samma lokaler på Landbovägen i Bro Mälarstrand – men med Upplands-Bro som huvudman.
Jensen levererar lokal och material
Samtidigt så fungerar Jensen som "leverantör av lokaler och materiella resurser". Det här ska rymmas inom skolpengen och ett avtal ska skrivas mellan Jensen och kommunen.
Bedrövligt att vänsterpartierna är beredda att offra små barn när de ideologiska skygglapparna är på.
Minoritetsåterremissen efter fullmäktige den 28 januari skulle ge svar på frågor om ekonomi och avtal. Vad är det egentligen kommunen går med på?
Den 16 februari tar Upplands-Bro kommun över som huvudman här på Landbovägen. Arkivbild.
Mikael Andersson
Oppositionspartierna S, V och MP var dock inte nöjda vid onsdagens andra extra kommunfullmäktige. Samtliga yrkade på avslag till förslaget.
De är framförallt kritiska till att inget av partierna hade fått ta del av det avtal som kommunen ämnar teckna med Jensen. Även Mitt i har efterfrågat avtalet från kommunen upprepade gånger, men fått svaret att något avtal ännu inte är upprättat.
Vad gäller konflikten?
Friskolans två byggnader ligger för långt ifrån varandra, menar Skolinspektionen. Därför har myndigheten förelagt Jensen att senast den 16 februari upphöra med att bedriva undervisning utanför sitt tillstånd. I annat fall väntar ett vite på 8,5 miljoner kronor.
Skolinspektionen kritiserade Jensen första gången i mars 2025 och har sedan dess betraktat det hela som ett allvarligt missförhållande.
Jensen har flyttat sitt tillstånd till Bondhagsvägen där årskurs 4-9 huserar. Hit kommer även alla tvåor och treor få flytta inom ramen för den tillfälliga lösningen.
En ny ansökan för Jensens lokaler på Landbovägen lämnades in till Skolinspektionen den 29 januari.
Källa: Mitt i
"Att fatta beslut om hemliga avtal i kommunfullmäktige med Upplands-Brobornas skattepengar är allvarlig oaktsamhet och urholkar demokratin", skriver Sara Ridderstedt (MP), gruppledare, i en kommentar.
Camilla Janson (S), oppositionsråd
Pressbild
Socialdemokraternas oppositionsråd Camila Janson framhåller att de inte kan ta ansvar för beslut som bygger på avtal vars innehåll politiken inte fått ta del av.
”En grundläggande demokratisk princip är att ingen ska förväntas fatta beslut utan att veta vad man faktiskt beslutar om”, skriver hon till Mitt i.
Vänsterpartiets Erik Karlsson är inte heller nöjd.
"Det är Jensens ansvar, Jensens tvist. Jensen skall reda ut det här, inte kommunen. Fattar vi ett så pass viktigt beslut som detta utan att känna till dess följder, kan vi göra oss skyldiga till lagbrott."
En grundläggande demokratisk princip är att ingen ska förväntas fatta beslut utan att veta vad man faktiskt beslutar om.
Kjos (M) svar till oppositionen
Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M) skriver att han har "det största förtroendet" för tjänstemännen i frågan om verksamhetsövergången "och att det görs med de cirka 120 sex- och sjuåringarnas bästa i fokus". Om oppositionens kritik gällande avtalsfrågan skriver han:
"Samtidigt är det tråkigt att se det upprepade misstroendet mot våra tjänstemän och bedrövligt att vänsterpartierna är beredda att offra små barn när de ideologiska skygglapparna är på."
Vänsterpartiets gruppledare Erik Karlsson invänder dock att det inte är uteslutet att de skulle röstat ja till förlaget – om de fått se underlaget.
S, V och MP yrkade på avslag vid onsdagens extra fullmäktige. Men verksamhetsövergången gällande 120 Jensenelever gick igenom. Den 16 februari träder denna i kraft.
Mikael Andersson