Länet

Allt fler unga är negativa till homosexuella, bisexuella och transpersoner, enligt en ny rapport från Forum för levande historia.

När undersökningen gjordes 2013 var HBT den minoritetsgrupp som unga ställde sig mest positiva till – nu är det tvärtom den grupp unga är mest negativa till.

Mitt i går till Drottninggatan för att höra med unga om de märker av den negativa inställningen. Zackris Millington, 15 år från Huddinge, har märkt av vändningen – trots att skolan har timme i veckan när de pratar om diskriminering.

– Folk i klassen skämtar mest om homosexuella, säger Zackris, som går i årskurs nio.

I undersökningen har elever svarat på fyra påståenden om hbt-personer. Sammantaget gav 75 procent av de heterosexuella eleverna inte uttryck för negativa attityder år 2013. 2024/2025 var den siffran 52 procent.

– Algoritmen anpassas efter det du redan kollar på – om du är homofob är du i en homofobisk bubbla online och kommer inte komma ur den, säger Tage Olsson. På bild: Veronika Bukss 20 år, Handen och Tage Olsson, 22 år, Orminge.

Christian Lärk

Skämt blir till hat

Att skämta om en minoritetsgrupp kan över tid utvecklas till något grövre, enligt Tage Olsson, 22 år från Orminge.

– I min skola var det mycket skämt om gaypersoner. Någon gång förändrades det till ett faktiskt hat mot den minoritetsgruppen, säger han.

Hatet och skämten kan variera beroende på hur många queera personer som går i klassen, fyller hans dejt, Veronika Bukss, 20 från Handen, i.

– I min klass fanns det många hbtq-personer och där var det lugnt. Men i andra klasser blev de utfrysta, säger hon

I min skola var det mycket skämt om gaypersoner

– Man behöver också ta fasta på att det finns goda krafter i det här och det finns starka krafter som tycker att det här är fel. Där har media till exempel ett stort ansvar att lyfta det som går framåt. säger Jennie Graflund, ordförande RFSL Stockholm.

Press

Inte förvånad

Jennie Graflund, ordförande på RFSL Stockholm, menar att de de länge signalerat att det går åt fel håll.

– Det är en allvarlig signal, både för hur det ser ut för unga i skolan och en reflektion av hur vuxenvärlden ser ut.

Jennie Graflund pekar samtidigt på regeringens ansvar och hänvisar till förslaget att ta bort kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer i skolan – trots de många remissinstanser som menar att undervisningen är viktig.

– Att ge barn och unga kunskap om samtycke, respekt och omsorg är grundläggande för deras trygghet och välmående, och en viktig del i att förebygga våld och andra kränkningar.

Längre ner på Drottninggatan står Kajsa Malmer Stenergard, 17 år från Nacka och ordförande i MUF Nacka. Hon menar att det krävs en social förändring.

– Det går inte att lagstifta bort en fördom, säger hon.

De negativa attityderna kan märkas av i form av kommentarer och frågor om sex och saker som generellt är personliga. Personer kan använda rätt krasst språk när de pratar om hbtq-personer. Det berättar Kajsa Malmer Stenergard, 17 år, Nacka, som själv är hbtq-person.

Christian Lärk