Meritvärdet hos elever i årskurs nio på kommunens egna högstadieskolor har sjunkit de senaste åren. Avgångsbetygen i nian gick från i snitt 241,2 poäng 2019 till 232 poäng 2021.
Andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen minskade också under samma period.
Det här bidrog till att andelen elever som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram sjönk med 3,4 procentenheter mellan 2020 och 2021, till 90,2 procent. Det betyder att 9,8 procent av niondeklassarna inte var behöriga att söka varken yrkesprogram eller högskoleförberedande program förra året.
Stora underskott
Samtidigt har förskolor och skolor stora besparingskrav på sig sedan förra året. Verksamheter i kommunal regi – här ingår förskolor, grundskolor och två gymnasieskolor – avslutade år 2021 med ett gemensamt underskott på 22,3 miljoner kronor, något som delvis måste sparas in under 2022.
Bland skolorna handlar det framförallt om Gustavsbergs gymnasium som behöver "anpassa organisationen efter antalet elever", enligt kommunledningen, även Kullsvedsskolan i Hemmesta. Ett arbete som påbörjades redan 2021.
Agneta Wennsten, ordförande i Lärarförbundet Värmdö, sade till Mitt i Värmdö i en artikel i höstas:
– Det blir väldigt svårt, för att inte säga omöjligt för vissa, att spara sig ur detta. Det krävs omfattande åtgärder, med omorganisationer och omfördelning av personal, och det är inget man gör snabbt. Sådant tar tid.
I sammanhanget ska nämnas ytterligare en utmaning – den så kallade samlokaliseringen av förskolor och skolor som genomfördes under 2021. Där fanns förslag på att lägga ned Munkmoraskolan och högstadiet ute på öarna, men det stoppades.
https://www.mitti.se/nyheter/laget-varre-an-vantat-for-forskolor-och-skolor/repujs!nORXWz5fZps@jLcxtm13jA/
https://www.mitti.se/nyheter/forskolor-och-skolor-tvingas-spara-miljoner/repuin!DgOmkrJDSdXAjcoibqK@ZA/
"Vi har som målsättning att Värmdös skolor ska vara de bästa i landet med en hög andel elever som uppnår kunskapskraven. Det gör vi genom en hög kvalitet i undervisningen, engagerade lärare med hög kompetens och höga förväntningar på alla barn. Våra utbildningsverksamheter ska präglas av ett starkt ledarskap från högsta förvaltningschefen, hela vägen ut till varje enskild lärare. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet genom exempelvis tidiga insatser för elever som inte uppnår kunskapskraven."
"Varje skola ska: Under och efter varje läsår ha noggrann koll på hur betygen utvecklar sig, för att löpande sätta in åtgärder, ska arbeta intensivt för att eleverna är närvarande i skolan, anpassa lärmiljö och utveckla insatser för barn med särskilda behov, ska använda programmet för särskilt begåvade eller särbegåvade elever, ska bevaka att läsa-, skriva-, räknakoderna knäcks i lågstadiet och ska särskilt stimulera bokläsningen."
"Kunskapsinhämtning kräver hög närvaro av eleverna, studiero i klassrummen och respekt för lärarens uppdrag. Lärare ska ha tydliga och höga förväntningar på alla elever. Elever ska erbjudas både stöd och utmaningar. För att stärka den kommunala skolan måste vi attrahera de bästa lärarna genom marknadsmässiga löner och inbjudande arbetsmiljöer. Skolpengen bör höjas för högstadiet. Skolor med större utmaningar ska ersättas generöst för att likvärdighet mellan skolor och elever ska kunna uppnås."
"Redan nu arbetas det aktivt med att få hemmasittare tillbaka till skolan. Det måste fortsätta. Alla elever måste få möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar, därför är det viktigt att all personal utbildas i att bemöta barn med NPF-diagnoser, så att alla barn får det stöd de behöver redan i tidig ålder. Vi vill se en stärkt elevhälsa och att skolan arbetar med fysisk aktivitet som en naturlig del av skoldagen då forskning visar att både resultaten, koncentrationen och välmåendet ökar."
"Vi vill höja skolpengen och öka lärartätheten för att göra tidiga insatser och ge elever på alla nivåer bra förutsättningar. Vi vill stärka elevers språk, digitala kompetens och ge läxhjälp via öppna skolbibliotek med bibliotekarier. Motion är viktigt för inlärning, därför satsar vi på utemiljöerna. Vi vill öppna upp för fler kommungemensamma undervisningsgrupper för barn med särskilda behov. Vi vill också utreda en ny resursfördelningsmodell."
"Efter 15 år av Moderaternas skolpolitik är facit tydligt: sjunkande resultat. Vårt första beslut kommer vara att sjösätta en plan för att alla Värmdös skolor ska bli bra skolor. Med en långsiktigt höjd skolpeng ska vi öka lärartätheten, förbättra undervisningskvaliteten och stärka elevhälsan. Elever i behov av särskilt stöd ska få det genom tidiga och individuellt anpassade lösningar. För att minska klyftorna och öka jämlikheten måste resurserna fördelas efter behov."
"Skolorna måste få ökade resurser så antalet elever per vuxen minskar och andelen behöriga lärare ökar. Lärarna måste få undervisa, så den administrativa bördan måste minska. Barn med särskilda behov eller som visar oroande beteenden måste få hjälp tidigt, redan i förskolan. Det minskar stöket och risken för ett liv i utanförskap. Jämlik skola kräver stopp för aktiebolagsskolorna. De dränerar de kommunala på resurser och på lättlärda elever. Och boendesegregationen måste också bekämpas."
"Vi vill att fler ska anställas inom elevhälsa och administration för att lärare ska kunna fokusera mer på sitt pedagogiska uppdrag. Vi vill satsa på barn med särskilda behov och på särbegåvade barn så att deras lärandemöjligheter och arbetsmiljö förbättras. Vi vill även införa fysisk aktivitet på schemat varje dag och näringsrik kost. Det behövs också verktyg för att åtgärda ordningsproblemen."