Vasaskeppet är från 1600-talet och träet har blivit ömtåligt och tappat en del av sin ursprungliga styrka. Det har lett till deformationer i skrovet och att Vasaskeppet rör på sig. Små rörelser förvisso – men som på sikt kan leda till att skeppet kantrar.

Det är det de 27 stycken så kallade stödvaggorna, med en led i stål under kölen, ska förhindra. På onsdagen kom den första på plats.

”Bådar gott”

– Det känns väldigt bra att monteringen i dag gick enligt planerna, det bådar gott inför arbetet som återstår med att bygga och montera den nya stöttningen, säger Magnus Olofsson, projektchef för Stötta Vasa.

Dessutom ska 182 lastceller – en typ av sensor som kan mäta tyngd – monteras in under varje stödben samt under skeppets köl.

– Det är för att veta hur mycket last som ligger just på de punkterna.

Magnus Olofsson, projektchef på Stötta Vasa.

oto: Anneli Karlsson, Vasamuseet/SMTM

Kommer avslöja skeppets vikt

Bonusen? Vi får veta exakt vad det legendariska skeppet väger.

–  Vikten ligger någonstans mellan 800 och 1200 ton, och vi har utgått från den högre siffran när vi har dimensionerat den nya stöttningen, säger Magnus Olsson.

Vasa har svårt att bära sig självt och därför ska även ett skelett av stål monteras inuti skeppet.

Hur riskfyllt är det här arbetet?

– Det finns många risker, framför allt att det uppstår nya och oväntade rörelser i skrovet. Skeppet har legat i dagens stöttning i 60 år. När man börjar riva den kan det hända saker.

Projektet har en budget på 200 miljoner. Hittills har Vasamuseet fått in ett tiotal miljoner – nu vädjar man om mer pengar och riktar sig både till privatpersoner och företag, som kan ge pengar eller material.

– Det bästa man kan göra är att komma och besöka oss.

Projektet kallas Stötta Vasa. Allt ska vara klart år 2028 – 400 år efter förlisningen.