Det man från utbildningskontorets sida gjort är en omfattande kartläggning i Broområdet för att förstå vilket stöd som behöver sättas in i syfte att ge berörda elever bästa möjliga chans att lyckas.
– Vi har tittat på alla barn i årskurs 3, 6, 7, 8 och 9 för att titta på hur studieresultaten har sett ut. Vi har följt eleverna.
I denna kartläggning framträder en tydlig gemensam nämnare: Svenska språket.
Ungefär hälften av eleverna har kommit senare till Sverige och saknar ett fullgott språk, flera har inte svenska som modersmål.
Vad man satsar på för att vända utvecklingen är språket i undervisningen. Det handlar kort och gott om att i mycket högre grad exponera eleverna för det svenska språket, och systematisera undervisningen. Språket är nyckeln till att lyckas i samtliga ämnen, framhåller utbildningschefen.
– Att systematisera undervisningen handlar delvis om att organisera skolan så lärare kan samarbeta i högre grad.
Här kan syftet exempelvis vara att lärare bättre kan dela upp elever mellan sig som behöver extra stöd i att öva på olika saker.
Gällande överskottet på 330 000 kronor på Broskolan så säger utbildningschefen att det kan röra sig om tillfälligheter, så som sjukdom eller att en vakant tjänst inte tillsats med rätt person. Hon poängterar att även om verksamheten går plus en månad så förändras hela tiden den ekonomiska bilden. Så det går inte resonera att pengarna går att investera.
– Vi kan aldrig säga att någon kommunal verksamhet ska gå minus. Det säger kommunallagen att vi inte får.
Flytten till Jensen
Att elever med en större kunskapskoncentration lämnat Broskolan för Jensen menar Anna Bjurenstam är viktigt att tala om – att det är bra med transparens.
– Det här kan vi se på våra socioekonomiska siffror, att de eleverna som är på Jensen har andra socioekonomiska förutsättningar. Att det är elever med föräldrar med högre utbildningsbakgrund. Men det är fortfarande ett fritt skolval, så det är ingenting som jag motsätter mig på det sättet. Jag motsätter mig inte heller att det ska finnas fristående skolor.
En följd på Broskolan blir att kunskapsresultaten gått ner.
– När kunskapsmässigt starkare elever lämnar skolan, blir det en större koncentration av elever med svagare kunskapsbakgrund kvar. Detta påverkar naturligtvis den övergripande statistiken.
Utbildningschefen återkommer till att man ser samma utmaningar på Härneviskolan och Finnstaskolan, det är inte ett enskilt problem som bara gäller Broskolan.
Siffran som Mitt i nämner att så mycket som 60 procent i en enskild klass riskerar F i matematik kan inte Anna Bjurenstam kommentera. Men på ett generellt plan är hon klar och tydlig:
– När elever inte lyckas i skolan är alla ansvariga att agera för att titta på hur den här eleven ska lyckas, även jag som utbildningschef.
Ser det ut såhär också på andra skolor i kommunen?
– Inte i Upplands-Bro skulle jag säga. Utan jag skulle säga att det finns en skolsegregation i Upplands-Bro. Och den behöver vi ta tag i.
Är segregationen en följd av att de studievana eleverna lämnat Broskolan för Jensen?
– Nej, så kan man inte se det. För de eleverna ska inte bära andra elever. Man kan inte använda andra elever som ett kompensatoriskt stöd. Det förändrar inte situationen för de eleverna som sitter kvar i klassrummet på Broskolan. Och det tänker jag är viktigt, vi ska förändra så att de eleverna får de bästa möjliga kunskaperna till att få delaktighet och tillgång till samhället.
Elever flyr Broskolan för Jensen
Eleverna med "större kunskapskoncentration" har försvunnit till Jensen. Kvar på Broskolan är elever med sämre studieresultat.
– Det är första gången arbetsgivaren egentligen säger att skolan blir mer segregerad, säger Lars-Erik Larsson på Sveriges Lärare.
Sveriges Lärare i Upplands-Bro larmar om låga kunskapsresultat bland elever på Broskolan. Fackförbundet anser att situationen är mycket allvarlig. Många elever riskerar att inte få behörighet till gymnasiet sett till hur läget ser ut just nu.
Vid en arbetsplatsträff för personalen på Broskolan tidigare i höstas inskärptes allvaret och en ögonblicksbild gällande måluppfyllelsen bland elever presenterades.
60 procent riskerar F
Mitt i har via källor fått ta del av presentationen. Här framgår exempelvis att i en klass på skolan så riskerar över 60 procent av eleverna att få betyget F i matematik om det hade varit betygsättning där och då. Bland skolans nior riskerar över 20 procent F i matematik.
Presentationen avslutas med orden: ”Vi har många som presterar lågt i matte, svenska och svenska som andraspråk. Nytänkande krävs!”
Lars-Erik Larsson, ordförande, Sveriges Lärare Upplands-Bro
Stefan Källstigen
Vid ett samverkansmöte den 11 oktober tog Sveriges Lärare upp situationen med arbetsgivaren Upplands-Bro kommun. Mitt i har tagit del av protokollet från mötet.
Utbildningschefen Anna Bjurenstam säger på mötet: "Varför det lutar neråt på Broskolan beror på att Jensen har lockat de som har de med större kunskapskoncentration. Det har blivit färre elever på Broskolan och de har sämre studieresultat. Vi har elever som inte lär sig läsa och har svaga språkkunskaper från förskolan."
Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!
Broskolan går plus
Enligt utbildningsnämndens månadsrapport går samtidigt Broskolan med ett positivt resultat i september. Verksamheten redovisar ett överskott på 330 000 kronor.
Broskolan. Arkivbild.
Stefan Källstigen
"Vi anser att om det är någon skola som ska få gå minus så är det Broskolan. Gällande behörighet till gymnasiet är det en bit över 70% på Broskolan som är behöriga och över 90% på Ekhammarskolan. När nu klasstorlekarna växer så är lärare oroliga för hur de ska klara sitt uppdrag", uttrycker Sveriges Lärare i samverkansprotokollet.
Fler vuxna i klassrummen
Lars-Erik Larsson, ordförande för Sveriges Lärare i Upplands-Bro, utvecklar fackets tankar gällande situationen på Broskolan.
– Vi säger att vi vill ha många vuxna i klassrummen och mindre klasser. Inte fler tjänstepersoner utanför klassrummen som ska utreda och läsa siffror och säga vad lärarna ska göra, säger han.
Från fackets sida uppfattar man utbildningschefens uttalande gällande Jensen och Broskolan som ett erkännande vad gäller friskolornas påverkan på den kommunala skolan.
– Det är första gången arbetsgivaren egentligen säger att skolan blir mer segregerad. Är det en skolsegregering vi vill gå mot? Är det den skolan vi vill ha i Upplands-Bro? Det är det här vi har varit oroliga för tidigare, säger Lars-Erik Larsson.
Varför det lutar neråt på Broskolan beror på att Jensen har lockat de som har större kunskapskoncentration.
Broskolan är en högstadieskola i centrala Bro.
Fred Miller