Göteborg

Forskaren Henrik Sjöman är vetenskaplig intendent vid Botaniska Trädgården. Där är han en del i arbetet att forska kring trädens kapacitet att leverera så kallade ekosystemtjänster.

I en stadsmiljö som Göteborg fyller träd och växtlighet många funktioner, men det har tidigare inte talats om växtlighet på det sättet.

– Bara de senaste 10-20 åren så har attityden kring träd i urbana miljöer förändrats dramatiskt. Förr var det fokus på estetik och platsidentitet, att man hade körsbärsträden i Kungsträdgården och azaleorna här i Göteborg, men det har utvecklats en kunskap kring vad träd kan leverera, säger Henrik Sjöman.

Extremväder innebär att man behöver träd och växter som är robusta.

Dino Soldin

I dag pratar man om ekosystemtjänster, till exempel hur träden kan rena luften, vara en del av hållbar dagvattenhantering, reglera mikroklimat – där de under sommartid ger behaglig skugga och vintertid reducerar kalla vindar, och därmed drar ner på både air-conditioning och värmekostnader.

Dessutom indikerar forskning att det rekreativa värdet – att man mår bra av att vistas i miljöer med natur - är mycket höga.

Rätt träd på rätt plats

I ett klimat som blir allt mer nyckfullt är det dock inte alla träd som klarar sig lika bra på alla platser.

– Orosmolnet är ju att det framtida klimatet kommer innebära mer extremväder, exempelvis nu hade vi den torraste våren någonsin, vi har haft översvämningar och sommaren 2018 nära i minnet.

– Så i dag har den urbana grönskan kvalificerat sig till att vara bland det viktigaste vi har för att möta de här framtida utmaningarna. Men behovet och efterfrågan på kunskap är inte synkade, de glasögonen vi har nu skulle vi haft för 30 år sedan. Men det är här vi är och då får vi bara försöka ösa på istället.

Genom att undersöka trädens kapacitet att hantera torka och översvämmning utsätter man träden för olika scenarion. Exempelvis kan man prova att "dränka" ett träd och se om den har kapacitet att hjälpa till med dagvattenhantering i en stad.

Dino Soldin

En del i Henriks arbete går därför ut på att dels uppgradera de arterna vi redan har och dels försöka se vilka nya arter som har kapacitet att göra nytta, och som naturligt växer i miljöer som påminner om till exempel Götaplatsen i framtiden.

– Vi åker in i framtiden genom att vi hittar de här klimatzonerna som liknar Göteborg om 100 år, där växterna har vuxit i tusentals år och utvecklat en tolerans och acceptans för de här typerna av växtmiljöer, berättar Henrik.

– Här är Göteborg stad i framkant och både vill, men också måste klimatsäkra staden. Attityden och tilliten för den urbana grönskan har ökat och samtidigt kan vi bevisa värdet, och sätta en prislapp på hur mycket ett träd är värt – att man tjänar pengar på att plantera.

Så går arbetet till

Genom olika klimatmodeller kan man se olika platser som kan överensstämma med de klimat som man eftersöker. Därefter görs mängder av fältstudier där lämpligheten av olika arter bedöms. Till slut tar man med frön hem till Göteborg där forskning och utvärdering av fröet fortsätter.

– Vi har samlat in frön från alla möjliga platser, såsom Azerbajan, Georgien, Rumänien, Kina och USA, där vi försökt hitta platser som motsvarar ett mikroklimat som vi har i städerna idag, men framförallt kommer att få i framtiden, säger Henrik.

Denna ek har man hämtat i Rumänien 2019, den vill ha en 2018 sommar varje år, den kan hantera långa perioder av torka och har utrustat sig på alla olika sätt för att klara det.

Dino Soldin

Finns det plats i Göteborg för den här typen av växtlighet?

– Vi har inte råd att inte ha de, för vi kan inte klara oss utan. Annars får vi stadsdelar som svämmas över så fort det kommer skyfall. Innegårdar, torg och parkmiljöer skulle bli för varma utan skuggan, så för mig är det en ickefråga. Men det måste börja ställas krav på att det gröna ska in och där är vi inte riktigt där vi bör vara. Vi behöver komma in tidigare i processen.

Arbetet med att utrusta staden inför framtiden ligger efter - men det är inte försent säger Henrik Sjöman.

Dino Soldin

Hur ser samarbetet med Göteborg stad ut?

– Vi har nog varit dåliga på att förstå att vi kan göra skillnad utanför stängslet. Men nu har vi en dialog och har workshops och föreläsningar tillsammans för att kunskapsförmedlingen ska gå snabbare.   

Men det är inte bara stadsplanerare och politiker som kan vara en del i att förbättra vår stadsmiljö, Henrik är noggrann med att betona vikten av de privata trädgårdarna.

– Man ska vara lite egocentrisk när man planerar sin trädgård – alla har ju en vision om vad man vill ha i sin trädgård. Men man har större betydelse än vad man tror i sin lilla trädgård. Om man zoomar ut kan man se att en liten trädgård kan ha stor betydelse för diversitet och annat.   

En bok på ämnet

Med avsprång i den heta frågan om urban grönska har Henrik tillsammans med brittiska Arit Anderson skrivit en bok som ska vara behjälplig alla – från privatperson till stadsplanerare.

– Syftet med boken var att översätta forskningen till ett tillgängligt språk utan att ta bort fördjupningen. Jag tycker att man ska kunna resonera kring om trädet är torktåligt eller inte, vilka egenskaper den har som gör att den är användbar för specifika förhållanden osv.

– Vi försöker helt enkelt öka lägstanivån för hur vi ser – och pratar om växter och träd.