Utbildningsnämnden får 952,3 miljoner kronor nästa år – en ökning med 23,2 miljoner (3,1 procent).

Uppräkningen är inte lika stor som den låter om man räknar bort de förväntade kostnadsökningarna. Enligt SKR landar de på 2,8 procent nästa år.

Samtidigt får skolorna flera nya krav: Trygghet och studiero ska stärkas, elevhälsan arbeta mer förebyggande, tidiga stödinsatser öka och arbetet med NPF-anpassningar samt läsning och matematik utvecklas. Skolorna ska också ta över mer ansvar när de kommungemensamma resursgrupperna avvecklas.

Oppositionsrådet Camilla Janson (S)

Socialdemokraterna

"Vägrar finansiera"

Oppositionen ifrågasätter om uppräkningen räcker. “Alliansen höjer kraven men vägrar finansiera dem. Kostnaderna ökar snabbare än deras 3,1 procent, vilket betyder större grupper, mindre stöd och mer press på personalen. Politik är att prioritera och barnen ska alltid prioriteras. Nu görs motsatsen”, skriver oppositionsrådet Camilla Janson (S) i ett mejl.

Avvecklingen av resursgrupperna beskriver S som en ren besparing: “Skolorna får ta över tunga behov utan personal, tid eller lokaler. Det är att svika både barn och personal.”

Här menar utbildningsnämndens ordförande Paul Gustafsson (M) och vice ordförande Nawal Al-Ibrahim (L) att detta är en rent felaktig bild.

”Självklart ska skolorna ha finansiering för de elever de tar emot, och elever med stora behov kommer även framöver att få stöd genom tilläggsbelopp – de medlen finns redan i kommunens budget", skriver de i ett mejl.

"Stockholmssyndromet"

Alliansstyret menar att budgeten ska täcka satsningarna som de prioriterar.

Enligt styret så ökar inte kostnaderna för skolan i en sådan takt ”att kvaliteten skulle behöva försämras framåt, under förutsättning att vi fortsätter arbeta strukturerat och ta ansvar för både ekonomi och resultat.”

Med glimten i ögat säger Allianspolitikerna att de vill undvika ”Stockholmssyndromet gällande skola”. Med det menar man: ”Att bli kidnappad av föreställningen att mer resurser i form av pengar alltid löser pedagogiska problem."

Den anpassade grundskolan kommer i nästa års budget få 3,2 miljoner mindre. Enligt styret beror det på att kostnaden minskat sedan elever flyttats från skolor i andra kommuner till Råbyskolan, där lokalhyran är lägre.

Man försäkrar att både kvalitet och ekonomi följs noggrant. ”Vi är beredda att agera om vi skulle se att elevernas stöd påverkas negativt.”

Facket starkt kritiska

Sveriges Lärare Upplands-Bro delar oppositionens oro över att tillskottet av pengar inte täcker kraven.

“Är budgeten verkligen framtagen med barn och elevers behov i fokus – eller är det barnens behov som ska passas in i allt snävare budgetramar?” frågar sig ordföranden Lars-Erik Larsson.